Fortsätt till huvudinnehåll

Programmering i skolan


Programmering är kul. Lite som att lägga pussel eller skapa ledtrådar för att hitta en gömd skatt. Eller som att sticka. Vad många inte tänker på är att de som skapar beskrivningar för att sticka, virka eller väva mönster, skapar beskrivningar som påminner om att skapa programkod för t.ex. en applikation på mobil eller dator. Kan du programmera utan dator?

Stickbeskrivning = programmeringsprogram?

Kan du sticka mönster och följa en stickbeskrivning så kan du förmodligen programmera. Jämför "Skapa mönster" och "Skapa upprepning" med programmeringsfilmen från LTHs julkalender nedan.
På bilden ser du två rutor. Den högra är ett diagram som visar hur du skapar ett stickat mönster som blir som den vänstra rutan. Du börjar läsa mönstret nerifrån:
Varv 1: Sticka 25 rosa maskor
Varv 2: Sticka 1 rosa, 1 svart, 3 rosa, 1 svart, 2 rosa, 3 svarta, 3 rosa, 3 svarta, 2 rosa, 1 svart, 3 rosa, 1 svart, 1 rosa maskor
Varv 3: Sticka 2 rosa, 1 svart, 4 rosa, 5 svarta, 1 rosa, 5 svarta, 4 rosa, 1 svart, 1 rosa maskor
o.s.v.
  • Skapa upprepning
Instruktionen för att sticka en "upprepning" kan se ut så här:
”*1rm, 1 am* Upprepa från *-* 8 ggr.”
Det innebär att man stickar 1 rät maska, 1 avig maska och gör det 8 gånger till.

Introducera programmering - utan dator

Som vikarie fick jag veta att eleverna i årskurs 7 skulle använda Kojo för programmering under nästan hela terminen. Program och instruktioner kan laddas ner från LTHs hemsida. Det fungarade bra. Men alla älskar inte programmering med Kojo, och teknik är så mycket mer, så istället för att jobba igenom hela häftet med övningar så jobbade vi med detta under fyra lektioner. De som var intresserade och snabba fick låna hem häftet och jobba vidare hemma. Det fanns även tid under terminens sista lektioner att välja programmering som alternativ till att slutföra  ett annat projekt.
Så här introducerade jag programmering:
Se filmen om programmering från LTHs julkalender 2014 och låt därefter eleverna skriva egna "datorprogram". Två och två skriver de program som de sedan byter med två andra kompisar för att låta dem testa om programmet fungerar. De kan t.ex. gömma en sockerbit och skriva ett program där kompisarna ska lyckas ta sig till sockerbiten med hjälp av instruktionerna. Exempel på kommandon de får använda kan hämtas från filmen och skrivas upp gemensamt på tavlan; "fram(3)",  "höger(90)", ... Kanske behöver de lägga till egna kommandon som "lyft på koppen" eller "öppna dörren" eller "gå rakt fram tills(du kommer till en vägg)".



Mer programmering i skolan

Jag vill lära mig många fler sätt att använda programmering i grundskolan, gärna som känns "på riktigt", är lustfyllt eller med koppling till hållbarhet. Skriv gärna en kommentar och tipsa om sidor, program och övningar att göra i skolan så fyller jag på här efter hand:
  • LTH tillhandahåller Kojo där en liten groda programmeras att rita olika mönster på datorskärmen. Eleverna får skriva kod med hjälp av övningar som ökar i svårighetsgrad.
  • Kodboken.se har flera förslag på lektionsplaneringar med olika teman, t.ex. "Matvinnaren" där eleverna får skapa lösningar för att minska matsvinn.
  • ...

Programmering på helger och lov

Det finns föreningar och projekt där barn och ungdomar kan lära mer om programmering. Tipsa gärna om fler:
  • Föreningen Pink programming vill öka andelen kvinnor och tjejer som programmerar. De arrangerar bland annat workshops på helger och läger på loven.
  • ...

Ändringar i läroplanen från 1 juli 2018

Från 1 juli 2018 gäller ändringar i läroplanen kring digitalisering. Programmering ingår från 1 juli både i det centrala innehållet för matematik och teknik. Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola "kan använda såväl digitala som andra verktyg och medier för kunskapssökande, informationsbearbetning, problemlösning, skapande, kommunikation och lärande".  Läs mer här: Grundskoleutbildningens digitalisering

Etiketter:
Plats: Lund, Sverige

Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Tema: Behov + Hushållning med resurser + Min egen påverkan

Jag har ett sabbatsår från mitt jobb som lärare. Jag såg en fråga på Facebook där en lärare som sökte kontakt med någon "rebellmamma" till en skola där högstadieelever ska jobba med klimatfrågan och skapa något eget projekt. Tanken var att rebellmamman skulle komma dit som "inspiratör" och ge exempel på en metod att göra något för klimatet.   Kort om mig Jag är i grunden civilingenjör. Jag är även egenföretagare sedan 2008 då jag blev delägare till en butik. 2011/12 studerade jag Hållbar stadsutveckling. Läsåret 2015/16 vikarierade jag på en skola. Sedan fortsatte jag som timvikarie innan jag bestämde mig för att läsa vidare till lärare. I sju år jobbade jag sedan på samma skola, var mentor för två klasser från 2019-2025 och undervisade i ämnena teknik och matematik för många elever. I år har jag ett "sabbatsår" där jag studerar Skogsträdgård och småskalig agroforestry på Holma folkhögskola . Odling har länge varit ett intresse och jag har även jobbat som ...
Skicka en kommentar
Läs mer

Kan vi jobba med KLIMATFRÅGAN i alla ämnen i högstadiet?

När jag skriver detta är det snart mars månad. Den 3o mars 2019 är det  Earth Hour . Många skolor använder detta evenemang som ett årligt återkommande projekt. Där får eleverna chans att känna att de är med i en större rörelse - med plats att lära mer, påverka och ge uttryck för omsorg för planeten. Den 15 mars väntas #fridaysforfuture engagera personer i alla åldrar, runt om på jordklotet. Skol- och studentstrejker är planerade i bland annat  Australien , Frankrike, Sverige och Storbritannien. En rektor på Irland har skrivit ett  pressmeddelande  där hon uppmanar andra skolledare att ge eleverna sitt stöd och hjälp till samordning.  3000 vetenskapsmän och kvinnor har också visat sitt stöd i ett öppet brev . Niondeklassaren Greta Thunberg öppnade kranen till den uppdämda ilska och vanmakt många känner när de vet att lågenergilampor och sopsortering är bra men inte räcker. Varje fredag demonstreras och strejkas på en mängd platser på jorden. Som exempel: I B...
3 kommentarer
Läs mer

5 juni: Vi odlar för pollinatörer och barn

5 juni är av FN utsedd till Världsmiljödagen . Detta år var temat "biologisk mångfald", en rolig slump som passade in på det vi skulle odla just denna dag. Vår odling består av tre delar: 1. Blommor för pollinatörer  - Här samsas fleråriga (perenna) växter med ettåriga (annueller). Här kan vi fylla på med växter så det finns något som blommar från februari (snödroppar och vintergäck) till november (t.ex. höstaster och ringblommor). Denna dag planterade vi bland annat vitlysing, solros, dahlia, purpurklätt och lavendel. 2. Köksträdgård  - Här odlar vi bland annat potatis, morötter, purjolök, kål, bönor, pumpa, popcornmajs, rädisor, mangold och rödbetor. Att låta växter byta plats varje odlingssäsong, att skifta odlingsplats, är en metod för att minska risken för sjukdomar och angrepp av skadedjur på plantorna. Dessutom behöver olika växter olika mycket näring. Men det är överkurs denna första säsong.  3. En "nibbling garden"  eller "nibbling corner". Inspir...
Skicka en kommentar
Läs mer