Fortsätt till huvudinnehåll

Programmering i skolan


Programmering är kul. Lite som att lägga pussel eller skapa ledtrådar för att hitta en gömd skatt. Eller som att sticka. Vad många inte tänker på är att de som skapar beskrivningar för att sticka, virka eller väva mönster, skapar beskrivningar som påminner om att skapa programkod för t.ex. en applikation på mobil eller dator. Kan du programmera utan dator?

Stickbeskrivning = programmeringsprogram?

Kan du sticka mönster och följa en stickbeskrivning så kan du förmodligen programmera. Jämför "Skapa mönster" och "Skapa upprepning" med programmeringsfilmen från LTHs julkalender nedan.
På bilden ser du två rutor. Den högra är ett diagram som visar hur du skapar ett stickat mönster som blir som den vänstra rutan. Du börjar läsa mönstret nerifrån:
Varv 1: Sticka 25 rosa maskor
Varv 2: Sticka 1 rosa, 1 svart, 3 rosa, 1 svart, 2 rosa, 3 svarta, 3 rosa, 3 svarta, 2 rosa, 1 svart, 3 rosa, 1 svart, 1 rosa maskor
Varv 3: Sticka 2 rosa, 1 svart, 4 rosa, 5 svarta, 1 rosa, 5 svarta, 4 rosa, 1 svart, 1 rosa maskor
o.s.v.
  • Skapa upprepning
Instruktionen för att sticka en "upprepning" kan se ut så här:
”*1rm, 1 am* Upprepa från *-* 8 ggr.”
Det innebär att man stickar 1 rät maska, 1 avig maska och gör det 8 gånger till.

Introducera programmering - utan dator

Som vikarie fick jag veta att eleverna i årskurs 7 skulle använda Kojo för programmering under nästan hela terminen. Program och instruktioner kan laddas ner från LTHs hemsida. Det fungarade bra. Men alla älskar inte programmering med Kojo, och teknik är så mycket mer, så istället för att jobba igenom hela häftet med övningar så jobbade vi med detta under fyra lektioner. De som var intresserade och snabba fick låna hem häftet och jobba vidare hemma. Det fanns även tid under terminens sista lektioner att välja programmering som alternativ till att slutföra  ett annat projekt.
Så här introducerade jag programmering:
Se filmen om programmering från LTHs julkalender 2014 och låt därefter eleverna skriva egna "datorprogram". Två och två skriver de program som de sedan byter med två andra kompisar för att låta dem testa om programmet fungerar. De kan t.ex. gömma en sockerbit och skriva ett program där kompisarna ska lyckas ta sig till sockerbiten med hjälp av instruktionerna. Exempel på kommandon de får använda kan hämtas från filmen och skrivas upp gemensamt på tavlan; "fram(3)",  "höger(90)", ... Kanske behöver de lägga till egna kommandon som "lyft på koppen" eller "öppna dörren" eller "gå rakt fram tills(du kommer till en vägg)".



Mer programmering i skolan

Jag vill lära mig många fler sätt att använda programmering i grundskolan, gärna som känns "på riktigt", är lustfyllt eller med koppling till hållbarhet. Skriv gärna en kommentar och tipsa om sidor, program och övningar att göra i skolan så fyller jag på här efter hand:
  • LTH tillhandahåller Kojo där en liten groda programmeras att rita olika mönster på datorskärmen. Eleverna får skriva kod med hjälp av övningar som ökar i svårighetsgrad.
  • Kodboken.se har flera förslag på lektionsplaneringar med olika teman, t.ex. "Matvinnaren" där eleverna får skapa lösningar för att minska matsvinn.
  • ...

Programmering på helger och lov

Det finns föreningar och projekt där barn och ungdomar kan lära mer om programmering. Tipsa gärna om fler:
  • Föreningen Pink programming vill öka andelen kvinnor och tjejer som programmerar. De arrangerar bland annat workshops på helger och läger på loven.
  • ...

Ändringar i läroplanen från 1 juli 2018

Från 1 juli 2018 gäller ändringar i läroplanen kring digitalisering. Programmering ingår från 1 juli både i det centrala innehållet för matematik och teknik. Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola "kan använda såväl digitala som andra verktyg och medier för kunskapssökande, informationsbearbetning, problemlösning, skapande, kommunikation och lärande".  Läs mer här: Grundskoleutbildningens digitalisering

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

25 september: Klimatrådet skördar på Global day of climate action

Det 25 september 2020 deltog klimatrådet på den högstadieskola där jag arbetar i Global day of climate action genom att planera en skördefest för skolans ettor. Skördefesten blev en uppföljning av odlingen på Världsmiljödagen den 5 juni. Prognosen: Årets regnigaste eftermiddag. Vid lunch öser regnet ner men vid tvåtiden lugnar det ner sig. Klockan halv tre får vi en riktigt hygglig stund! Klockan fyra öser regnet åter ner men då är alla barn på väg hem. Med sig till klassrummet har de fått en fin bukett blommor och tre härliga pumpor. Under vår dryga timme skördade och provsmakade vi dessutom potatis, fänkål, bönor, mangold och purjolök.  Två bönor kan bli en mun eller en bokstav.   Yinyang-bönan kallas även för  späckhuggarböna.  Vi svarvade och provsmakade fem olika sorters äpplen. Äppelsorterna har olika namn. Ingrid Marie heter som förstaklassaren Ingrid. Gravenstein - betyder det gravsten på tyska?  James Grieve låter som något engelskt. Aroma låter g...

Tema: Behov + Hushållning med resurser + Min egen påverkan

Jag har ett sabbatsår från mitt jobb som lärare. Jag såg en fråga på Facebook där en lärare som sökte kontakt med någon "rebellmamma" till en skola där högstadieelever ska jobba med klimatfrågan och skapa något eget projekt. Tanken var att rebellmamman skulle komma dit som "inspiratör" och ge exempel på en metod att göra något för klimatet.   Kort om mig Jag är i grunden civilingenjör. Jag är även egenföretagare sedan 2008 då jag blev delägare till en butik. 2011/12 studerade jag Hållbar stadsutveckling. Läsåret 2015/16 vikarierade jag på en skola. Sedan fortsatte jag som timvikarie innan jag bestämde mig för att läsa vidare till lärare. I sju år jobbade jag sedan på samma skola, var mentor för två klasser från 2019-2025 och undervisade i ämnena teknik och matematik för många elever. I år har jag ett "sabbatsår" där jag studerar Skogsträdgård och småskalig agroforestry på Holma folkhögskola . Odling har länge varit ett intresse och jag har även jobbat som ...

Använd ”2040 Framtidsfilmen”

En australiensisk filmare har skapat 2040 - framtidsfilmen . Den är tillgänglig till 4 januari 2021 på Svtplay. I åk 8 jobbar vi med energi i tekniken. Eleverna har sett Eva Funcks film om olika kraftverk , filmer och Quiz på Studi om bränslen, förnybara energikällor och kraftnätet. De har ännu inte jobbat med energi i fysiken så vi har även gått igenom hur ”solen är jordens motor” och energiprincipen om att energi inte kan skapas, bara omvandlas. Så kom helt passande filmen 2040 - Framtidsfilmen, en australisk dokumentär från 2019. Från svt.se: "Filmaren Damon Gameau drivs av en oro för vilken värld hans fyraåriga dotter ska växa upp i. Är en ljusare framtid överhuvudtaget möjlig för klimatet, miljön och människorna? Han reser runt jordklotet för att hitta de bästa exemplen och mest innovativa lösningarna som eldsjälar har skapat, och som finns redan idag. Hur skulle världen se ut om 20 år, om lösningarna tillämpades i stor skala? En personlig och hoppfull film om en bät...