Flera undersökningar har visat att unga lider av klimatoro. Senast Sifo på uppdrag av WWF.
Här skriver jag ett inlägg om ungas klimatoro och handlingskompetens - då de två hör ihop.
Jag fyller på efter hand som jag hittar de referenser jag vill hänvisa till.
Enligt studier undviker en del lärare att undervisa om t.ex. klimathot, av egen oro och för att inte oroa elever. Att inte prata om t.ex. klimathotet minskar inte oron. Tvärtom.
Vad är handlingskompetens?
Handlingskompetens är“en förmåga att med grund i kritiskt tänkande och ofullständigt kunskapsunderlag, involvera sig som person, tillsammans med andra, i ansvarsfulla handlingar och mothandlingar, för en mänskligare / barmhärtigare värld.” (Ellen Almers)
Begreppet handlingskompetens innebär att du är både emotionellt kompetent och att du har lust att engagera sig. Du är medveten om problem, både på samhälls- och naturvetenskaplig nivå, samtidigt som du har kunskap om strukturella orsaker, har handlingsstrategier och ser möjliga lösningar.
Läs om Ellen Almers och hennes forskning kring handlingskompetens här: https://www.skolporten.se/forskning/intervju/sa-vacks-ungdomars-engagemang-och-handlingskompetens/
En tonåring som lär sig om bilavgasers skadliga påverkan på individer, samhälle och miljö kan precis som en 7-åring drabbas av oro och modfälldhet. Men tonåringen har större möjligheter att hantera sin oro genom att göra olika medvetna val i sin vardag. Skolan kan bidra till att eleverna blir kompetenta att agera för förändring; bidra till att skaffa vana att cykla och åka kollektivtrafik vid skolutflykter och friluftsdagar, laga sina kläder och andra trasiga prylar, göra medvetna val vid matlagning, tvätta energismart, erbjuda plattform för loppis och klädbytardagar o.s.v. Individuella val är ofta de vi förknippar med att vara "miljövänlig". Som lärare kan du synliggöra fler synsätt och dess olika effekter (som i Skolverkets modul Hållbar utveckling, del 7). Ett synsätt är politiskt arbete. Politiskt arbete behöver inte betyda partipolitik. Politik handlar om att agera tillsammans med andra för att få till stånd en förändring. Att veta hur du skickar in en insändare eller debattartikel till en tidning, skickar in ett medborgarförslag till kommunen, bildar en ideell förening eller studiecirkel kan vara exempel på kunskap som bidrar till handlingskompetens - som i sin tur ger kanaler för elever att använda sin oro som drivkraft för att tillsammans med andra åstadkomma förändring.
Tips: Lyssna till Sommar med biologen Anne Sverdrup-Thygeson
I Sommar i P1 2019 berättar biologen Anne Sverdrup-Thygeson varför hon är så fascinerad av insekter, varför de är så underliga och roliga och varför vi behöver dem så mycket.
När jag lyssnade på programmet föreställde jag mig en årskurs 7 som lyssnar på entimmesverisonen som del av, kanske introduktion till ett ämnesövergripande samarbete mellan biologi, svenska och teknik kring hållbar utveckling. https://sverigesradio.se/sida/avsnitt/1319501?programid=2071
Lämplig undervisning i olika åldrar
Barn upp till 10 års ålder behöver inte känna till allt elände i världen. Stöd för mitt påstående har jag inte hittat forskning kring (ännu). Men vid ett föredrag fick jag höra detta förslag och det har jag fastnat för. Att säga till en 7-åring att det är dåligt att åka bil för att avgaserna är skadliga för miljön ger ingen 7-åring handlingskompetens - kanske mer oro.
Barn och människor i alla ålder behöver stärka sina band till naturen om vi ska bygga en empati och förståelse. Som barn är det värdefullt att stärka banden till naturen och gradvis förstå förutsättningarna för system vars "tjänster" är nödvändiga för vår överlevnad. Väcka intresse, nyfikenhet och fascination, möta förebilder, öka tilliten till sin egen och naturens förmåga att skapa en bra framtid.
För barnen i de unga åldrarna är det viktigt att, precis som de lär sig att läsa och räka, lära sig att vara i och umgås med naturen. En förutsättning för att skydda djur och natur är att förstå den. Undervisningen som ökar empatisk förmåga samt förståelse för hur olika saker hänger samman kan vara att odla, ta hand om djur och gynna biologisk mångfald t.ex. genom att bygga insektshotell, se hur vattnets och kolets kretslopp fungerar genom experiment med vatten och kompostering t.ex.
"Elever i Bromma har i tio års tid räddat salamandrar som hamnat fel under sin vandring mot parning i en damm. Och på så sätt stabiliserat en av Stockholms viktigaste avelsplatser. När de fick ansvar för att hjälpa utsatta salamandrar, förändrades deras värderingar och känslor för naturen på djupet, säger miljöforskaren Stephan Barthel" (www.forskning.se/2019/05/10/barn-som-forstar-naturen-skyddar-den/)
Barn och människor i alla ålder behöver stärka sina band till naturen om vi ska bygga en empati och förståelse. Som barn är det värdefullt att stärka banden till naturen och gradvis förstå förutsättningarna för system vars "tjänster" är nödvändiga för vår överlevnad. Väcka intresse, nyfikenhet och fascination, möta förebilder, öka tilliten till sin egen och naturens förmåga att skapa en bra framtid.
Barn som förstår naturen skyddar den
 |
| Källa: https://www.forskning.se/2019/05/10/barn-som-forstar-naturen-skyddar-den/ |
"Elever i Bromma har i tio års tid räddat salamandrar som hamnat fel under sin vandring mot parning i en damm. Och på så sätt stabiliserat en av Stockholms viktigaste avelsplatser. När de fick ansvar för att hjälpa utsatta salamandrar, förändrades deras värderingar och känslor för naturen på djupet, säger miljöforskaren Stephan Barthel" (www.forskning.se/2019/05/10/barn-som-forstar-naturen-skyddar-den/)
Skolan kan bidra till ungas kompetens att agera för förändring
 |
| Olika sätt att agera för förändring. Källa: Skolverkets modul Hållbar utveckling, del 7 |
En tonåring som lär sig om bilavgasers skadliga påverkan på individer, samhälle och miljö kan precis som en 7-åring drabbas av oro och modfälldhet. Men tonåringen har större möjligheter att hantera sin oro genom att göra olika medvetna val i sin vardag. Skolan kan bidra till att eleverna blir kompetenta att agera för förändring; bidra till att skaffa vana att cykla och åka kollektivtrafik vid skolutflykter och friluftsdagar, laga sina kläder och andra trasiga prylar, göra medvetna val vid matlagning, tvätta energismart, erbjuda plattform för loppis och klädbytardagar o.s.v. Individuella val är ofta de vi förknippar med att vara "miljövänlig". Som lärare kan du synliggöra fler synsätt och dess olika effekter (som i Skolverkets modul Hållbar utveckling, del 7). Ett synsätt är politiskt arbete. Politiskt arbete behöver inte betyda partipolitik. Politik handlar om att agera tillsammans med andra för att få till stånd en förändring. Att veta hur du skickar in en insändare eller debattartikel till en tidning, skickar in ett medborgarförslag till kommunen, bildar en ideell förening eller studiecirkel kan vara exempel på kunskap som bidrar till handlingskompetens - som i sin tur ger kanaler för elever att använda sin oro som drivkraft för att tillsammans med andra åstadkomma förändring.
Tips: Lyssna till Sommar med biologen Anne Sverdrup-Thygeson
I Sommar i P1 2019 berättar biologen Anne Sverdrup-Thygeson varför hon är så fascinerad av insekter, varför de är så underliga och roliga och varför vi behöver dem så mycket.
När jag lyssnade på programmet föreställde jag mig en årskurs 7 som lyssnar på entimmesverisonen som del av, kanske introduktion till ett ämnesövergripande samarbete mellan biologi, svenska och teknik kring hållbar utveckling. https://sverigesradio.se/sida/avsnitt/1319501?programid=2071
