tisdag 17 november 2020

Lektionstips: Att så ett frö av tvivel

"Moraltanten" i Stina Oscarssons filmsvit Att så ett frö 

– Det är svårare att utrota en blomma som man vet namnet på, svarar eleven. En elev får sin biologilärare att tvivla på sitt uppdrag. Filmen och efterföljande samtal fokuserar på undervisningen och skolans roll när eleverna står inför utmaningar för förändring.

I samarbete med Klimataktion har dramatikern Stina Oscarsson tagit fram korta filmer med fiktiva karaktärer (Läraren, Skogshuggaren, Moraltanten, Politikern, Konstnären, ...) som inledning till samtal om ansvar och framtiden. Till filmerna finns en lärarhandledning med uppslag för kollegiet och för undervisning av äldre elever. Läs mer här.

Alla filmer finns här: http://attsåettfröavtvivel-klimataktion.se/

Målgrupp: åk 9, gy, skolledare, fritidsledare, lärarutbildare

Materialet hittade jag via en sida från en konferens i Lund 2018. 
Det vore intressant att följa upp hur konferensdeltagarna jobbar vidare utifrån inspiration från konferensen på sina skolor. 

torsdag 29 oktober 2020

Världens största lektion: 4 lektionstips för framtidshopp

Nedan en översättning av två lektioner från FN:s material World's Largest LessonTeachers Guide - om hur vi som lärare kan prata med eleverna om globala målen och klimatfrågan.   

Fredagen innan höstlovet hade vi en temadag. Årskurs 8 jobbade med hållbar utveckling och klimat. Jag hade tipsat om en film, Klimatkrisen med David Attenborough. Hur den landande hos 14-åringarna vet jag inte riktigt.

Eleverna fick även välja någon praktisk aktivitet - t.ex. odla, laga kläder eller cykla till stan och vara med på Fridays for futures klimatstrejk. Jag odlade. När jag frågade varför de hade valt odling svarade en att hen hoppades får hacka ogräs. 😎 Ta i med spade och grep för att förflytta ogräs fick de! Att stå och småprata med elever över en spade och höra deras tankar om datt och datt är härligt.

En temadag kan ju lätt bli löst hängande i luften. Och den tunga filmen kan kräva en uppföljning. Inspirerad av material från World's Largest Lesson (producerat av Projext Everyone med stöd från FN) och deras inspirationsmaterial för hur vi som lärare kan prata med eleverna om globala målen och klimatfrågan så började jag översätta deras Teachers Guide och skissa på fyra korta lektioner som skulle kunna passa på mentorstid. 

I handboken Teachers Guide presenteras lektionsförslag med fyra teman:

1. Optimism & hope
2. Change the narrative
3. Change thinking
4. Get outside

Att ta med sig inför uppgifterna:

  • Lär barnen att älska planeten! Precis som vi behöver öva oss att läsa och räkna behöver vi öva empati och kärlek. I tonåren ritas hjärnan om. Funktioner som inte används rationaliseras bort, enligt Jay Giedd "use it or lose it-teori. “If we want children to flourish, to become truly empowered, then let us allow them to love the earth before we ask them to save it.” (Professor Dave Sobel) 
  • Vår hjärna är anpassad för att ta till sig budskap om fara. Därför väger en dålig nyhet tyngre i vårt medvetande. För framtidstro kan vi behöva tio goda nyheter för att väga upp en dålig nyhet. (Åsa Wikforss)
  • Media förmedlar i högre grad dåliga nyheter än positiva nyheter. Vi behöver hjälpas åt att hitta och dela de goda nyheterna. Det finns massor! Övningarna nedan hjälper oss. Dela gärna länkar  till goda nyheter i kommentarsfältet nedan. 

Här är utkast till första och andra lektionen:

Lektion 1. OPTIMISM och HOPP (25 minuter)

Blunda och tänk tyst. Vad tänker du när du hör ordet “framtid”.
Välj en emoji (getemoji.com/#smileys) som beskriver vad du känner när du hör ordet “framtid” .
Skriv en motivering till ditt val med en mening.
(Funkar detta att göra i Menti? Eller så kan de rita och skriva på papper som senare sätts upp på väggen, kanske gula papper klippta i rundlar där figur ritas på framsidan och text på baksidan? Samla ihop lapparna igen och spara. Testa att göra om övningen ett år senare. Jämför.)

2. Se filmen Call to learning (3 minuter) I filmen visas:
  • Dante i Chile som gillar alla djur. Han sprider kunskaper om djuren, naturen och klimatförändringar via sin egen Youtubekanal. (Ju mer folk gillar planeten, ju större är chansen de vill skydda den.)
  • Melati och Isabel kämpade med att städa stränder från plast. Ett resultat av deras arbete är att engångsplastpåsar har förbjudits på ön Bali.
  • Adenike i Nigeria drabbas redan hårt av översvämningar …
  • Helena i Amazonas jobbar för att skydda sin regnskog.
  • Nicosia i Zimbabwe blev ledare i lokal miljöklubb för att jobba med klimatfrågan.
Er uppgift är att på 15 minuter till att samla goda nyheter eller lära mer om exempel från filmen Call to learning. Jobba enskilt eller två och två.
(OBS! Det finns massor av exempel på barn som gör bra saker. Men i denna övningen måste det inte bara vara exempel på barn och ungdomar. Gärna vuxna som göra jobbar med detta. Det är ju inte i första hand barnens ansvar.)


UPPGIFT: Leta upp minst ett exempel på en god nyhet!
Leta upp och klistra in en länk till en god nyhet i ...  
Berätta med ett par meningar vad ditt exempel eller nyhet handlar om.

Exempel:

“Melati och Isabel kämpade med att städa stränder från plast. Sedan startade de en kampanj för att förbjuda engångsplastpåsar på ön Bali där de bor. De lyckades!” 
www.nytimes.com/2020/07/03/world/asia/bali-sisters-plastic-climate-change.html” 
 
“Klass 8 på Skapaskolan säljer begagnade jeans. Alla pengar klassen får in i projektet går till Unicefs arbete med att borra brunnar i Afrika. Läs mer på https://jeansforafrica.com/about/ och https://gratisiskolan.se/blog/item/jeans-for-africa-skapaskolan-del-2/

 

“Lantbrukarna på Norregården utanför Dalby gynnar biologisk mångfald genom att skapa “lärkrutor” på sina odlingsfält. Lärkrutorna är osådda fläckar på fältet som har till syfte att gynna sånglärkorna. Rutorna fungerar som start- och landningsbana för lärkorna. Fåglarna kan landa i rutorna och snabbt ta sig in i fältet för skydd och föda. Med fler fåglar i landskapet får vi fler naturliga skadedjursbekämpare. https://norregarden.se/larkrutor-pa-norregarden”.


Här några förslag på länkar som kan leda dig vidare.

https://kids.mongabay.com/

https://waterbear.com/

https://www.earthday.org/

https://www.wateraid.org/se/egna-insamlingar

I filmen Call to learning visades barn vars historia du kan läsa mer om om du söker på @MelatiWijsen, @JackHarries, @HelenaGualinga, @an_ecofeminist ( Adenike Oladosu) på Instagram eller Dante Vergaras YouTube kanal: Bichología.



Gå igenom några exempel på vad ni har hittat tillsammans i klassen. Hur många olika exempel på goda nyheter finns där?

Frivillig hemuppgift: Kolla på ett nyhetsprogram. Hur många goda nyheter och hur många dåliga nyheter rapporteras under ett program? Varför ser det ut så?
Hur påverkar det oss? (Forskning visar att vår hjärna lättare uppfattar och kommer ihåg dåliga nyheter. För framtidshopp behövs det cirka tio goda nyheter för att väga upp en dålig nyhet.) 
- Kan vi påverka vilka nyheter som visas?
 [T.ex. själva dela med oss av goda nyheter. Tipsa media om projekt som skolan gör.] 
- Hur kan vi på skolan bidra till att skapa framtidshopp?
[T.ex. samla positiva nyheter på en anslagstavla, .. ]


___

Lektion 2. Ändra berättelsen / Change the narrative (25 min)


1 FRÅGA till klassen: Tänk tyst: Vilken bild får du i huvudet när du tänker på ordet klimatförändringar.
(Använd t.ex. Menti så alla kan se vad alla svarat. Jag gissar det bir många isbjörnar och smältande isar.)


2. UPPGIFT: Vi samlar bilder som engagerar
Gå in på https://climatevisuals.org/

Jobba två och två eller tre och tre och välj ut en-två bilder som ni fastnar för.

Vad vill bilden ni valt berätta? Förmedlar bilderna hot eller hopp? Hur?

Kopiera och lägg in bilderna på .. ??? [Skapa en mall för en presentation med plats för en bild och en bildtext]

Bläddra igenom klassens kollage av bilder




3. Ta ett foto eller skriv ett reportage som engagerar! 
Climate Visuals har sju principer som kan fungera som tips:
  1. Visa bilder och berätta historier om riktiga människor (Inte en påhittad figur.)
  2. Berätta nya historier med dina bilder (Inte isbjörnarna och smältande isberg igen!)
  3. Visa orsaker till klimatförändringar med en illustration som ger effekt och signalerar problemets storlek. (t.ex. en trafikstockning på motorvägen ger bättre effekt än en ensam bil.)
  4. Visa bilder som berör. (t.ex. en person som uppgivet räddar sina saker ur en översvämmad källare eller ett barn som skördar sin egenodlade pumpa och där stoltheten skiner igenom).
  5. Vilken är din publik? Något som känns nära gör att fler berörs. Bilder som förmedlar positiva nyheter och lösningar på problem inspirerar och gör folk glada.
  6. Visa hur klimatförändringar påverkar oss här där vi bor. (Inte isbjörnar på Arktis.)
  7. Var försiktig med att visa “protestbilder”. Alla kan inte identifiera sig med personer med plakat. Syftet med min bild är ju att engagera så många som möjligt!
Källa: https://climatevisuals.org/7-climate-visuals-principles




Brainstorma (?) olika idéer till foto… Jobba vidare med uppgiften nästa mentorstid eller på SO/ Bild / Svenska … o.s.v.


https://worldslargestlesson.globalgoals.org/resource/talking-to-young-people-about-climate-change/

måndag 28 september 2020

TIPS: Digital vetenskapsfestival 29 september 2020


Vetenskapsfestival för lärare. 

I år är festivalen digital.

Länk till anmälan och program: https://vetenskapsfestivalen.se/lararkonferens/2020-konferens/


* * * Utdrag ur programmet * * *

kl 15: Inledning och panelsamtal kring skolans digitalisering ur nutida och framtida aspekter, om ungas och vuxnas anpassningsförmåga i allt det nya, viktig inkludering samt värdeskapande lärande.

kl 16: Panelsamtal kring sociala, psykologiska och neurovetenskapliga aspekter på ungas oro kring klimat och kriser samt hur vi främjar handlingskraft, kreativitet och hjärnhälsa.

Bland inspelade föreläsningar:
  • Värdeskapande lärande med Maria Wiman, årets pedagog 2019 
  • Lära för förändring med Helene Grantz, programsamordnare Lärande för hållbar utveckling och senior rådgivare för Världsnaturfonden WWF
  • Att vara och göra inkludering med Mats Widigson, kommunal lektor, Center för skolutveckling
  • Rustad för lärande  nu och i framtiden med Malin Gutestam, gymnasielärare och författare med starkt engagemang inom neurovetenskap.
  • Hur möter framtidens lärare klimatoroliga ungdomar? med Frida Hylander, Psykolog och utbildare, Klimatpsykologerna

torsdag 17 september 2020

25 september: Klimatrådet skördar på Global day of climate action



Det 25 september 2020 deltog klimatrådet på den högstadieskola där jag arbetar i Global day of climate action genom att planera en skördefest för skolans ettor. Skördefesten blev en uppföljning av odlingen på Världsmiljödagen den 5 juni.







Prognosen: Årets regnigaste eftermiddag. Vid lunch öser regnet ner men vid tvåtiden lugnar det ner sig. Klockan halv tre får vi en riktigt hygglig stund! Klockan fyra öser regnet åter ner men då är alla barn på väg hem. Med sig till klassrummet har de fått en fin bukett blommor och tre härliga pumpor.

Under vår dryga timme skördade och provsmakade vi dessutom potatis, fänkål, bönor, mangold och purjolök. 


Två bönor kan bli en mun eller en bokstav.

 
Yinyang-bönan kallas även för 
späckhuggarböna. 






Vi svarvade och provsmakade fem olika sorters äpplen. Äppelsorterna har olika namn. Ingrid Marie heter som förstaklassaren Ingrid. Gravenstein - betyder det gravsten på tyska? James Grieve låter som något engelskt. Aroma låter gott. Cox Pomona blir "Cox på månen" i 7-åringarnas öron. Alla vill svarva och alla vill skära med kniven. Ett tips är att inspireras av SAPERE-metoden för att smaka med alla sinnen. https://pedagog.malmo.se/artiklar/sapere-att-uppleva-mat-med-alla-sinnen/

  
Nyskördad, nykokt potatis med smör är en delikatess. Här fick barnen varsin gaffel och uppmaningen att ta varsin bit potatis och doppa i smör. Sedan samlade en lärare in gafflarna för diskning.

Potatisen hjälpte några vuxna till med. Vi kokade på spisen inomhus. Egentligen hade vi tänkt koka utomhus på stormkök, men det får vi göra en mindre regnig dag.

Högstadiebarnen blev inte så många denna gång. Sjukdom, regn och trötthet efter veckan bidrog till frånvaro. Att det överhuvudtaget kom några, på sin fritid, var ju jättefint. Om några veckor har högstadiet temadag. Eleverna i åk 8 får då möjlighet att jobba praktiskt med Agenda 2030 och De globala målen. De som vill kommer troligen att kunna välja att jobba med odlingen. 

Hösten är prefekt tid för att förbereda inför våren och starta igång en odling. Vår plan är att gräva upp ogräs, gödsla med hästgödsel från en hästgord och plantera. Många perenna (fleråriga) växter mår bra av att planteras om på hösten. Vitlök och vårlökar (som tulpaner och snödroppar) ska sättas sent på hösten. Vill vi höstså t.ex. morötter, spenat och persilja är tiden alldeles lagom i oktober. Dessutom har en mattegrupp i åk 8 dragit upp pluggplantor av bland annat kål och asiatiska bladgrönsaker. Dessa ska vi försöka få ut så snart som möjligt.
Många snäckor blev pysslade med denna eftermiddag. 

tisdag 25 augusti 2020

5 juni: Vi odlar för pollinatörer och barn

5 juni är av FN utsedd till Världsmiljödagen. Detta år var temat "biologisk mångfald", en rolig slump som passade in på det vi skulle odla just denna dag. Vår odling består av tre delar:

1. Blommor för pollinatörer - Här samsas fleråriga (perenna) växter med ettåriga (annueller). Här kan vi fylla på med växter så det finns något som blommar från februari (snödroppar och vintergäck) till november (t.ex. höstaster och ringblommor). Denna dag planterade vi bland annat vitlysing, solros, dahlia, purpurklätt och lavendel.

2. Köksträdgård - Här odlar vi bland annat potatis, morötter, purjolök, kål, bönor, pumpa, popcornmajs, rädisor, mangold och rödbetor. Att låta växter byta plats varje odlingssäsong, att skifta odlingsplats, är en metod för att minska risken för sjukdomar och angrepp av skadedjur på plantorna. Dessutom behöver olika växter olika mycket näring. Men det är överkurs denna första säsong. 

3. En "nibbling garden" eller "nibbling corner". Inspirerad av Alice Waters, grundare av the Edible Schoolyard Project, planerade jag in en hörna av odlingen där elever får gå och smaka och plocka för sina lekar eller till te, smaksättning av vatten eller till hemkunskapen. Här växer t.ex. kryddväxter, hösthallon och smultron, men även ätliga blommor så som ringblomma och slingerkrasse.




När jag dagen före den stora odlingsdagen skulle leverera några hinkar med gödsel och jord så  träffade jag några barn från förskoleklass som ivrigt ville hjälpa till. Jag passade på att fråga vad de ville odla. "morötter och jordgubbar" svarade några barn. Kanelbulle, svarade en. Klart vi skulle odla kanelbulle! 










Hur klarade odlingen sommaren?

Att ha skolodling över sommaren kan gå riktigt dåligt. Jag var helt inställd på att allt skulle torka bort. Tänkte att det fick bli en erfarenhet att bygga på inför nästa säsong. 

Här kan du läsa om hur vi började, den 4 och 5 juni. http://saraslararblogg.blogspot.com/2020/06/odling-pa-varldsmiljodagen.html

12 juli kunde jag inte hålla mig utan cyklade till skolan och tog en titt. Tog med en utkastarnyckel så att jag skulle kunna vattna om det fanns behov. Vilken överraskning som mötte mig! 

Slingerkrasse


Dahlia
Fänkål


Gräslök
Bladraps

Palmkål med hål
Koriander

Ringblomma


Luftlök / Våningslök
Oregano

Pepparmynta
Popcornmajs

Potatis
Potatis

Pumpa

Purburböna (i blom)
Rädisa

Rödbeta
Regnsbågsmangold




Solrosknopp
Tomat

Fluga som gillar vallmo
Vallört och humla

Humla badar i vallmo

Jag vet att förskolepersonalen var på plats till midsommar. De vattnade med barnen. Sedan kom en vecka med uppemot 30 grader och bara sol. 

Den veckan följdes av en riktigt sval juli månad där det kom några regnskurar. Vi hade täckt jorden mellan plantorna med massor av gammalt hö. Räckte det för att förhindra att jorden torkade ut eller hade någon varit där och vattnat? Oavsett så är jag mycket tacksam. Så roligt att se detta. 

Vi har odlat i den nedre odlingslådan. Den övre är full av ogräs och en och annan blåklint. Här finns potential att utöka. 

 

Odlingen består denna säsong av tre delar: 

1. Blommor för pollinatörer - Här samsas fleråriga (perenna) växter med ettåriga (annueller). Här kan vi fylla på med växter så det finns något som blommar från februari (snödroppar och vintergäck) till november (t.ex. höstaster och ringblommor).

2. Köksträdgård-  Denna sommar var det förskoleklass som planterade och sådde tillsammans med en nybildad odlingsgrupp från högstadiets klimatråd. Här växer bland annat potatis, morötter, purjolök, kål, bönor, pumpa, popcornmajs, rädisor, mangold och rödbetor.

3. En "nibbling garden" eller "nibbling corner". Inspirerad av Alice Waters, grundare av the Edible Schoolyard Project, planerade jag in en hörna av odlingen där elever får gå och smaka och plocka för sina lekar eller till te, smaksättning av vatten eller till hemkunskapen. Här växer t.ex. kryddväxter, hösthallon och smultron, men även ätliga blommor så som ringblomma och slingerkrasse.

Men hur såg odlingen ut vid skolstart, fem veckor senare? Skulle allt bli övermoget och blomma över? 

Och hur ska det gå till med skörd? Förskoleklass har ju blivit ettor och flyttat till andra lokaler.

Kommer skolbarnen som hänger här på raster att förstöra?

Det bloggar jag om en annan dag.


Senaste

Fängelse eller pris?

Att påverka sitt samhälle Under en och samma vecka har tre svenska klimataktivister fått uppmärksamhet.  1. Söndagen den 16 januari 2023 fic...