Fram till augusti finns
Världen i växthuset på SVT-play som är väl värd att passa på att visa för elever i högstadiet, relevant för alla NO-ämnen; biologi, kemi och fysik.
Här en skiss till upplägg som skulle kunna fungera som underlag för planering med kollegor. Kommentera gärna hur upplägget skulle kunna få bättre innehåll, andra frågor, ytterligare länkar o.s.v.:
1. Svenska: Att kommunicera med tal
- Vilka frågor och tankar väcker hon? Skriv fritt egna reflektioner i 10 minuter.
- Prata med en kompis och ta upp tankarna i stor grupp.
- Gör analys av ethos, pathos och logos.
- Vilka frågor dyker upp som kan tas med och förklaras i exempelvis NO?
- Greta uppmanar folk att följa hennes exempel och strejka varje fredag. Tusentals personer, som mest 70000 den 31 januari i Bryssel, demonstrerar eller samlas varje fredag. Fundera på hur ord kan få sådan kraft.
2. Engelska: Att kommunicera med tal
Talet har setts av XXXX på olika länkar på Youtube. Hur kan 3 minuter få sådan sprängkraft?
- Upprepa övningar från svenska, men formulera dig på engelska. Vilka nya begrepp dyker upp här?
- I vilka sammanhang har Greta Thunberg haft nytta av att kunna engelska? (Hon har även mött t.ex. Påven.)
3. NO och matematik - att skaffa fakta, analysera och kommunicera
- Reflektera medan du ser filmen: Skriv ner frågor och tankar som väcks. (Har ni Classroom kan läraren lägga upp en "Fråga" i Uppgifter. När eleverna skriver där är det smidigt att snabbt få en överblick av svaren. Eller använder ni anteckningsblock, samla in så läraren kan läsa igenom och förbereda genomgång anpassad till frågorna nästa lektion.)
- När (vilket år ungefär) började forskare se ett samband mellan global uppvärmning och halten koldioxid i atmosfären?
- Hur kan snäckskal och is visa jordens temperatur för tusentals år sedan?
- Vem är/var Keeling och vad är Keelingkurvan?
- Hur skapar och läser vi diagram?
- Vilka frågor och tankar väcker filmen hos dig?
- Vilka frågor kan vi ta med till SO och hemkunskap?
- Ekologiska fotavtryck, vad är det? Hur mäts det?
- Testa klimatkalkylatorn på
www.klimatkalkylatorn.se Anteckna vilken siffra du landade på. Vad skulle du lätt kunna ändra på, ändra och testa igen. Ändra några värden och testa igen.
Om du drar allt ner till ett minuimum blir ändå ditt ekologiska fotavtryck stort. Vad beror det på? (Det faktum vi bor i Sverige, samhällsfunktioner, vägbyggen, skolor, sjukhus m.m. Hur kan vi gemensamt ändra vårt samhälles/Sveriges ekologiska fotavtryck?)
4. SO: Civil olydnad och medborgarförslag - om att skapa handlingskraft
-Greta Thunbergs skolstrejk är ett exempel på civil olydnad. Civil olydnad kan vara att stå upp för en fråga eller en människa när inte samhället/kommunen/politiker/regering gör det. Här handlar det om klimatfrågan.
- Vilka andra historiska händelser har startat med gräsrotsrörelser?
(Antiapartheid, kvinnor rätt att studera på universitet, allmän rösträtt och kvinnors rösträtt, t.ex.) (Vad är gräsrötter?)
- Hur länge har klimatfrågan funnits?
(Begreppet Hållbar utveckling/ sustainability fick genomslag med Brundtlandrapporten 1987. Ofta hänvisas till Rachel Carssons bok Tyst vår från 1967 som start på allmänhetens medvetande kring miljöproblem. Hur gamla var dina föräldrar eller mor/farföräldrar 1967 och 1987? Tror du de fick lära sig om hållbar utveckling i skolan? Kan svaret på den frågan vara en anledning till hur det ser ut i världen idag?)
Som högstadielev har du inte rösträtt i val till kommun, landsting och riksdag. Med vilka andra medel kan ungdomar påverka? (Skapa opinion, med insändare, medborgarförslag, demonstrera, m.m.)
- Undersök hur du kan skicka medborgarförslag i din kommun.
- Finns det några medborgarförslag som handlar om klimatet i din kommun? (I flera kommuner finns förslag om en
kommunal koldioxidbudget. Några kommuner har även antagit en sådan budget.)
- Var hittar du protokoll från kommunfullmäktiges möten. Kan du hitta något medborgarförslag som tagits upp? Vad hände med det?
- Undersök hur du kan söka tillstånd för en demonstration och vad det kostar.
Samhällsekonomi
Kritik väcks från olika håll till hur vi mäter ett lands välfärd i BNP, Bruttonationalprodukt. BNP ökar inte när jag är ute och fiskar, spelar teater eller fotboll med kompisar eller odlar mina egna tomater men det ökar av t.ex. en trafikolycka och när vi handlar saker vi kanske inte behöver. Landet Bhutan var först i världen med att använda Bruttonationallycka (Gross Natonal Happiness) som mätvärde på hur bra ett land mår. Nu är Nya Zeeland på väg att bli land nummer två.
Jobba i grupp och kom överens om tio olika indikatorer på hur vi kunde mäta hur bra ett land är på att ta hand om sin befolkning (mat, bostäder, sjukvård, skola fritid, jobb m.m.) och planeten (rent vatten, bevarad biologisk mångfald o.s.v. se t.ex. Globala målen)
5. Bild - skapa en framtidsvision
Forskare i Sverige har nyligen tagit fram fyra framtidscenarier som ryms inom "en planet" - tänkta som inspiration, snarare än färdiga lösningar. Läs den
korta broschyren. Fantisera fritt hur en dag ser ut år 2050 i ditt liv. Rita en bild av ett samhälle eller som en serie t.ex. din morgon, hur du bor, vad du äter, hur jobbar, vad du gör på fritiden, ... Länk till forskningsprojektets hemsida och hela rapporten:
bortombnptillvaxt.se.
6. Hemkunskap
Undersök
Majas klimatmat och de sju(!) årstiderna i Majas kök (alla sju matpyramider finns i bokform, fem nyare, helt vegetariska finns
här). Ta fram förslag på måltider att äta och laga under hemkunskapen under de olika "årstiderna". Vilka kan vi laga i hemkunskapen? Snart kommer ramslök, kirskål och nässlor; koka ogrässoppa eller gör en pesto att ha på mackan eller på pastan?
7. Slöjd - DO-REDO- återbruk
Kolla avfallstrappan. På vilket sätt är det smart att återbruka material istället för att återvinna eller deponera?
- Skapa något i slöjden av konservburkar, trasiga lakan, kapsyler eller annat du kan hitta som annars skulle blivit återvunnet.
- Var i samhället kan vi hitta mer spillmaterial som skulle kunna användas/brukas en gång till innan det återvinns (som material eller värme) eller deponeras?
8. Idrott & hälsa
- Se 5 minuter filmklipp från Mayapedal i Guatemala,
www.mayapedal.org. Om vi ändå behöver röra på oss minst 30 minuter varje dag - kan vi inte lika gärna göra det med sysslor som spar elektricitet, eller pengar? Vilka muskler använder vi när vi gräver, när vi krattar, målar, promenerar, cyklar, när vi river en morot på rivjärn eller vispar vispgrädde för hand? Hur är det med koordinationen? Kan du riva och vispa både med vänster och höger? Hur lång tid tar det att gå eller cykla till affären? Vilka tillbehör finns till cykel för att kunna lasta varor på ett säkrare sätt än att ha kassar hängande på styret?
- Jag som skriver bloggen är 45 år. Jag hörde talas om Internet första gången när jag var 22 år och skaffade min första mobiltelefon när jag var 27 år. Idag har jag svårt att tänka mig ett liv utan. Datorspel klagar många vuxna och barn(!) på, men allt har ju både för-och nackdelar. Och för vissa kan datorn vara en livsviktig social plattform, läs eller
se t.ex. om
Mats som levde med en muskelsjukdom. Men datorer och mobiler snor också uppmärksamhet, att jämföra med en skål med lördagsgodis som står framme. Här en film på 6 min om hur hjärnan funkar
https://youtu.be/cS9U5U2y5uI och kanske denna knasiga film kan få dig att stänga av ibland
https://youtu.be/QUmkBFGWEv0 (3 min).
- Kom på fem saker som kan få dig att må bra, roliga eller mysiga saker, som du kan göra (med din egen kropp, fantasi eller i naturen) som inte kräver någon elektricitet eller koldioxidutsläpp från fossila källor. (ligga på gräset och kolla på molnen, klättra i träd, hoppa hopprep, bada i Billebjer, skriva dagbok, dikter eller brev, spela spel, jogga, leka olika lekar och spela fotboll med kompisar, odla, sova, få massage, fläta håret, klippa en ny frisyr, lära sig hjula, intervjua en gammal person om livet förr i tiden, skåda fågel, läsa bok, ... ) Jämför med några klasskompisar. Kanske kan du fylla på din egen lista med inspiration från andra. Om ni vill träffa kompisar och göra något ihop, hur gör ni då?
9. Teknik
Teknik handlar om att skapa lösningar för mänskliga behov. Om behovet är ett klimat i balans, vilka lösningar behöver vi då? Ibland är lösningen att använda ny teknik, ibland är lösningen att inte använda ny teknik. Lösnignen kan även vara att använda teknik på nya sätt. En mångfald av lösningar behövs. Kan du hitta exempel för varje lösning?
- Energisnål teknik (elektronik märkt med A+++, tvättlina och/eller luftavfuktare som alternativ till torktumlare,
- Smarta lösningar att ta hand om och använda solens energi (t.ex. solceller, vindkraftverk, torka tvätt på tvättlina ute)
- Kolsänkande lösningar (fånga och "kapsla in" koldioxid): (t.ex. odla superkoraller, plöjningsfri odling, plantera träd/skog, bygga hus, möbler och annat som varar i över hundra år av trä, gräva ner biokol, ...)
- Cirkulära lösningar för alla material i omlopp och lösningar för att återbruka och återvinna för att varje resurs ska få ett maximalt liv. (t.ex. ta med en begagnad påse till affären när du handlar, köp second hand, sälj/skänk till loppis, designa produkter så de lätt kan repareras, materialåtervinnas eller lätt bryts ner i naturen och blir till ny råvara i naturens kretslopp.)
- Kollaborativa lösningar som gör att vi delar mer och spar på resurser (bilpooler, cykelkök, toolpool, kontorshotell, hyra ut tomt rum till student eller flykting...)
- Goda exempel som kan vara förebilder och inspirerar till en klimatsmart livsstil (Sök på "omställningsrörelsen", "transition"och "transition town".)
- Ändrade normer (fler vegetariska alternativ i skolmatsalen, tabu att flyga, ...)
.jpg?MOD=AJPERES&CACHEID=cf0988e5-21ce-49c5-acf4-3cd2a218558f)
