Utbildning för influencers

Jag tittade på Agenda och funderade på om det skulle kunna gå att utforma en uppgift baserad på ett 8 minuter långt klipp - 11-18 minuter i programmet. Klippet handlar om att klädindustrin påverkar klimatet mer än flyget.

I klippet från Agenda sitter ett gäng unga kvinnor som är influencers hemma hos influencern Ellinor Bjurström. Apropå deras ansvar med flera hundra tusen följare säger Ellinor "Vi har inte gått någon utbildning eller skola för att bli influencers. Vi är vanliga människor som råkat bli kända."

Eftersom influencers påverkar vad många människor köper - och därmed också människans påverkan på planeten - vilket ansvar har dessa unga förebilder? Vad behöver ingå i deras utbildning?

Eftersom vem som helst kan hamna i en position med inflytande och makt - vad behöver ingå i alla ungdomars utbildning?

Använd ”2040 Framtidsfilmen”

En australiensisk filmare har skapat 2040 - framtidsfilmen. Den är tillgänglig till 4 januari 2021 på Svtplay.

I åk 8 jobbar vi med energi i tekniken.

Eleverna har sett Eva Funcks film om olika kraftverk, filmer och Quiz på Studi om bränslen, förnybara energikällor och kraftnätet. De har ännu inte jobbat med energi i fysiken så vi har även gått igenom hur ”solen är jordens motor” och energiprincipen om att energi inte kan skapas, bara omvandlas.

Så kom helt passande filmen 2040 - Framtidsfilmen, en australisk dokumentär från 2019. Från svt.se: "Filmaren Damon Gameau drivs av en oro för vilken värld hans fyraåriga dotter ska växa upp i. Är en ljusare framtid överhuvudtaget möjlig för klimatet, miljön och människorna? Han reser runt jordklotet för att hitta de bästa exemplen och mest innovativa lösningarna som eldsjälar har skapat, och som finns redan idag. Hur skulle världen se ut om 20 år, om lösningarna tillämpades i stor skala? En personlig och hoppfull film om en bättre framtid."

Jag fastande för besöket i Bangladesh där vi ser en by där många hushåll har solceller på taken. Filmen rullar ca sju minuter från 9.30.
På tavlan skriver jag en fråga för eleverna att fundera på:
Vad menar de i filmen med att dessa decentraliserade micro-nätverk av solpaneler är
- demokratiska
- effektiva och
- resilienta / motståndskraftiga?"

Hur funkar kraftnätet i Sverige? När är det fördelaktigt med egen el och när är det bra att tillhöra ett nätverk?

Här är det förmågan att resonera kring tekniska lösningars konsekvenser för individ, samhälle och miljö som övas.

I filmen nämns även biogas. Vi kollar på en film om biogas som tillverkas av matavfallet vi slänger i små papperspåsar ... Eleverna kan diskutera följande efter filmen:”När vi kör bilar på bensin bildas koldioxid. Koldioxid bildas även när biogas används till fordonsgas. Vad är det för skillnad på den koldioxid som bildas när biogas används som drivmedel jämfört med bensin som drivmedel?"

Sedan kan det vara intressant att kolla hur småskaliga biogasanläggningar ser ut och fungerar. En snabb koll över statistik i Bangladesh visar att där installerades mer än 5000 biogasanläggningar per år under ett antal år i början av 2000-talet. Varför har vi inte fler i Sverige?

20200110: Workshop i Malmö

Hej tekniklärarstudenter!
Tack för ert deltagande i  workshopen "Tekniska system - På planetens villkor?" 10 januari 2020. Tack också för era utvärderingar och svar på enkäten. Mycket värdefullt!

Någon efterfrågade tydligare koppling till hur hållbar utveckling kan appliceras i undervisningen.
I länkarna nedan hittar ni mer sådant material:

• Presentation 10 januari 2020 med "bonusmaterial". I slutet av presentationen finns länkar till tekniklektioner jag haft i åk 8 och 9.
• Saras sida med resurser, filmer, övningar 
• Skolverkets modul om Hållbar utveckling för kollegialt lärande

Annars var min ambition att bidra med nya begrepp som kan fungera som ett "hållbarhetsdidaktiskt raster" - så att i princip all undervisning kan planeras med "hållbarhetsglasögon" på. Här ett exempel på hur ett hållbarhetsdidaktiskt raster kan ändra en redan befintlig planering: Det är vanligt att elever får välja ett djur att skriva en faktatext om. Om eleverna istället får välja ett utrotningshotat djur så får lärandet fler dimensioner och dessutom är det stor sannolikhet att engagemanget i klassrummet ökar.

Läs mer:

Jag har ögnat igenom er kursbok Stadens tekniska system - naturresurser i kretslopp (Birgitta Johansson, 2016) och blev inspirerad att göra följande kopplingar till workshopen:

• s. 235 och 238 - om Visioner och Backcasting. Här hela ABCD-metoden enligt Det naturliga steget.
  
• s. 41 och 246-248 Kretslopp och "Råd till beslutsfattare lärare". Trendspaning: Permakultur blir ett erkänt begrepp för design och samhällsplanering. Populärt i samhället just nu är cirkulär ekonomi, som bygger på kretsloppsprincipen, precis som permakultur som designmetod. Nedan Naturskyddsföreningens illustration av cirkulär och linjär ekonomi.
    
• s. 224 Vatten & avlopp: Komplettera med exempelvis filmklipp (2 min) om familjen Solvarms kretsloppssystem. Läs om "familjen som bor mitt i maten" och deras tvist med kommunen. 
• s. 142 Dricksvatten. 2018 hade vi i Sverige en lång period av torka, som resulterade i bl.a. bevattningsförbud och bränder. Linneväveriet Ekelund bjuder på en fin skiss av hur de skördar regnvatten. Öland har anläggning för saltvattenrening. Duschvatten blir dricksvatten i Sjunde huset och avloppsvatten blir dricksvatten i Namibia. Vilka system för vatten och avlopp baseras på planetens villkor?
  
• s. 145 Dagvatten. Nya stadsdelar planeras så de kan ta hand om de allt oftare förekommande "hundraårsregnen". VASYDs hemsida Plats för vattnet inspirerade till teknikutvecklingsprojekt i åk 9. Vilka lösningar passar på vår skola/ mitt hem? Skissa förslag, skapa modell och ritning, skriv rapport med beskrivning, underbyggt av fakta och inspiration från bl.a. SMHI:s klimatanpassningsportal.
  
• s. 112 Transporter. Lotta Jankell vid Stockholms universitet föreslog vid konferensen Hållbar utveckling - alla ämnens ansvar att vi lärare jobbar med frågor* istället för teman. En titt på flightradar24.com kan leda till en massa frågor. 

• s. 65 Ekologiska fotavtryck. WWF plockar data från the Global Footprint Network till sin Living Planet Report. Med hjälp av Klimatkalkylatorn kan du själv få fram ett mått på ditt ekologiska fotavtryck i form av koldioxidekvivalenter och jämföra med snittet i Sverige och världen. 
• s. 53 FN-rapporten "Vår gemensamma framtid" (1987) även kallad Brundtlandrapporten gjorde begreppet sustainable development / hållbar utveckling känt i vidare kretsar. Agenda 2030 från 2015 är FN:s nu viktigaste agenda. Agendan med de 17 globala målen, framtagna av FN:s 193 medlemsländer, syftar till att uppnå fyra saker till år 2030: Att avskaffa extrem fattigdom. Att minska ojämlikheter och orättvisor i världen. Att främja fred och rättvisa. Att lösa klimatkrisen.
  
• s. 40 och s. 54 Termodynamikens 1:a och 2:a huvudsatser "Ingenting försvinner, allting sprids" ligger till grund för de fyra hållbarhetsprinciper som togs fram stiftelsen Det naturliga steget i samarbete med forskare på 1990-talet. Här presenterade i 2 minuter kort film. 
  

__________________________________________________

* Exempel på frågor (som alternativ till teman): 

- Hur kan vi behålla fred?

- Vad krävs för att min mat ska vara hållbar i framtiden?

- Globalt sett missar många flickor skolgång på grund av mens, varför då? Och vad kan göras åt det?

- Hur kan vi skapa jämställd teknik?

- Vad är det jag tycker är jobbigt när vi jobbar med hållbar utveckling?
- Vart är flygplanen på väg? Vilka är resenärerna? Varför flyger de/vi?
- Hur kan jag göra skillnad?
__________________________________________________

Tack för inspiration!

Sara 

Bidra till framtidshopp med 41 goda nyheter från 2019

Jag tänker att alla vuxna har ett ansvar att bidra till framtidshopp hos unga, men lärare i synnerhet.

Mina egna barn är tonåringar. De berättar för mig hur negativt de ser på framtiden - att allt känns kört, klimatet, främlingsfientlighet, egoism, "korkade" människor i allmänhet, att folk omkring inte bryr sig - allt elände som bidrar till att de "inte har någon framtid".

Ja, så bra går det för mig med att inge det där framtidshoppet hos unga...

Det ena barnet fick denna länk av en kompis. Den läses när klimatångest och framtidsoro slår till:
https://supermiljobloggen.se/nyheter/41-positiva-miljonyheter-fran-aret-som-gatt/

Enligt filosofiprofessor Åsa Wikforss skapas framtidshopp av goda nyheter. En dålig nyhet behöver vägas upp av tio goda - för så funkar våra hjärnor.

Här tolv att börja med:

1.Östersjön har blivit friskare. Tack vare förbättringar inom jordbruk och avloppsrening har Östersjön börjat tillfriskna. Halterna av fosfor och kväve – som bland annat leder till algblomningar och syrebrist – minskar i en “närmast unik” utveckling.

3. Nytt globalt avtal ska stoppa plastavfall från att hamna i havet. Ett nytt globalt avtal ska förhindra att plastavfall hamnar i havet, enligt FN.

5. EU-banken slutar investera i fossila bränslen. I en ny klimatstrategi siktar banken på att bli världens första klimatbank.

6. EU föreslår straffskatt på varor från länder som inte uppfyller Parisavtalet. Kina och USA står för 20 respektive 18 procent av världens koldioxidutsläpp. Om de inte sänker sina koldioxidutsläpp lika mycket som EU-länderna väntar en straffskatt vid import till EU.

13. Dagens Industri börjar publicera företags utsläppssiffror. Dagens Industri börjar lyfta in klimatsiffror på börssidorna, vilket kan behövas för att sätta press på företagen. Idag väljer en tydlig majoritet att inte redovisa sina utsläpp.

14. SPP gör fonderna fossilfria. SPP Fonder gör sina tillgångar på 230 miljarder fossilfria.

20. 10 miljoner hektar skog skyddas i Centralamerika. I samband med COP25 i Madrid lovar åtta centralamerikanska länder att skydda och återställa de fem största skogarna i regionen.

24. Borneos skogar restaureras – med svensk hjälp. Återplanteringen av skog inleddes 2014 och har återställt över 18 000 hektar av bränd och avverkat skog.

30. Bättre tågtrafik till Europa från nästa år. Från nästa år kommer du kunna ta dig från Stockholm till Hamburg på 10-12 timmar. Dessutom utökas trafiken på västra och södra stambanan med 10 000 nya platser per vecka.

31. Svenskarna flyger mindre 2019. Efter nio år av oavbruten ökning väntas antalet passagerare på svenska flygplatser minska med närmare 5 procent 2019, enligt Transportstyrelsens vårprognos.

32. Stor ökning av sålda tågluffarkort. Försäljningen av tågluffarkort hade i maj ökat med 90 procent jämfört med 2018.

34. Instagramkontot som exploderade – kritiserar influencers flygvanor. Aningslösa Influencers är instagramkontot som öppet kritiserar hur kända sociala medier-profiler glorifierar ett hejdlöst flygande. SMB har intervjuat grundarna bakom årets hetaste opinionsbildare. 

Mina egna barns oro oroar min ändå inte så mycket. Jag tänker det är ett sundhetstecken - att de är empatiska och inte helt avtrubbade. Jag hoppas deras oro bidrar till handlingskraft och att vi tillsammans kan hjälpas åt att fortsätta hitta nyheter som är positiva och som inger hopp.

Vem som helst kan faktiskt också bidra till hopp. För sju år sedan blev vi intervjuande, i egenskap av "klimatmedveten" familj. På morgonen när artikeln kom i tidningen ringde en okänd kvinna medan vi satt och åt frukost. Hon var så glad för artikeln. Den gav henne hopp om framtiden. Samma artikel hittade några vänner upptejpad på väggen på ett Bed & breakfast på Österlen. Själva tycker vi den är lite pinsam och att den innehåller ett antal felaktiga citat. Men andemeningen är god och den har uppenbarligen spridit hopp - Det får ibland vara gott nog!

Foto: Sara Håkansson https://www.sydsvenskan.se/2012-12-14/grona-val-har-blivit-en-livsstil

Johan Rockströms tio punkter för framtiden

Året är nytt. Årtalet 2020  känns lite magiskt och speciellt. Många i mitt facebookflöde tipsar om Johan Rockströms vinterprat. En del känner sig deprimerade. Jag känner mig hoppfull. Tänker på vad det innebär att ha forskares ord i ryggen när man vill föra fram budskap som är till för människors och planetens bästa. För vem mår bra av att kalasa på en planet, som om beboeliga planeter vore oändliga till antalet?

[Foto från global klimatmanifestation 15 mars 2019 i Lund. Jag är fotografen.]

Johan säger inget som är nytt för mig, ändå blir jag inspirerad. Jag behöver bli påmind. För att nå andra behöver jag om och om igen samla på mig fakta som är lätta att förstå.


Med sina 10 punkter för framtiden inger Johan Rockström hopp. För det känns görbart! Detta är även förslag som går bortom den enskildes ansvar att byta till lågenergilampor, åka kollektivtrafik och sopsortera - det där som många av oss redan gjort i decennier - men som inte räckt tillräckligt för att minska våra ekologiska fotavtryck.



Johan sammanfattar:
1. Stoppa investeringar i fossil energi.
2. Stoppa subventioneringar till fossilindustrin, skatteundantag m.m.
3. Inför ett pris på kol - inom alla sektorer (mat/transporter7värme/ ...)
4. Stötta EU att lyckas med en klimatlag som innebär 55% minskning ... (lyssna själv, jag hann inte anteckna allt!)
5. Matomställning. (OBS! Ut klimatsynpunkt kan vi äta kött. Inte så mycket som idag, men den biologiska mångfalden och kulturlandskapen gynnas av bete.)
6. Säkra naturliga kolsänkor och vattensystem
7. Kontrollera finansiella flöden, pensionsfonder m.m.
8. Inför nya principer för ekonomisk utveckling. Straffa allt som är ...  och Inför regler för cirkulär ekonomi.
9. Klimatlag
10. Gör "Rädda Tellus" till ett spännande projekt

Som ni ser har jag inte lyckats fånga allt på pricken. Lyssna själv! Själv tycker jag det är perfekt lyssning medan jag lagar mat eller småstädar  - om jag inte har ro att ligga i soffan och bara lyssna. Här är länken till 75-minutersversionen. https://sverigesradio.se/sida/avsnitt/1417244 Skriv gärna en kommentar och rätta de fel och ... som jag inte fick till idag.

God fortsättning på det nya decenniet!