Fortsätt till huvudinnehåll

Film: Hur symaskinen gör stygn

Ett av kunskapskraven i teknik är "Eleven kan undersöka olika tekniska lösningar i vardagen och med viss / god användning av ämnesspecifika begrepp beskriva hur enkelt identifierbara / ingående delar samverkar för att uppnå ändamålsenlighet och funktion."

Jag minns hur jag på högskolan kunde göra beräkningar på bl.a. kuggvinklar och nedslitning av bromsar utan att ha en aning om vad exakt det var jag räknade på, var jag kunde hitta dessa detaljer i verkligheten eller vad beräkningarna kunde tjäna för syfte. Det var först efter tentamen jag frågade och fick förklaringar.

När elever ska utveckla sin förmåga att se, analysera eller förstå tekniska lösningar föredrar jag att det som ska beskrivas är ett vardagsföremål som eleven själv har varit i kontakt med eller kan studera på nära håll - även på insidan. Ett alternativ är att eleverna får tillgång till bra underlag som stöd. Därför blev jag så glad när filmen nedan dök upp i mitt facebooklöde. Alla elever kommer i kontakt med symaskiner på textilslöjden. Nog är det fler än jag som tycker det är elegant hur undertråd och övertråd samverkar för att skapa en söm? Denna film beskriver hur övertrådens nål och tråd samverkar med undertrådens spole. Här kan eleven jämföra filmen med skolans symaskiner och beskriva vad som händer med egna ord
https://media.giphy.com/media/G10pb1bOz98oE/giphy.gif.

Här är några förslag på begrepp: synål, nålsöga, spole, haka i, fjädra, spolhake(?).
Vilka andra ämnesspecifika begrepp är relevanta? Kommentera gärna!

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Tema: Behov + Hushållning med resurser + Min egen påverkan

Jag har ett sabbatsår från mitt jobb som lärare. Jag såg en fråga på Facebook där en lärare som sökte kontakt med någon "rebellmamma" till en skola där högstadieelever ska jobba med klimatfrågan och skapa något eget projekt. Tanken var att rebellmamman skulle komma dit som "inspiratör" och ge exempel på en metod att göra något för klimatet.   Kort om mig Jag är i grunden civilingenjör. Jag är även egenföretagare sedan 2008 då jag blev delägare till en butik. 2011/12 studerade jag Hållbar stadsutveckling. Läsåret 2015/16 vikarierade jag på en skola. Sedan fortsatte jag som timvikarie innan jag bestämde mig för att läsa vidare till lärare. I sju år jobbade jag sedan på samma skola, var mentor för två klasser från 2019-2025 och undervisade i ämnena teknik och matematik för många elever. I år har jag ett "sabbatsår" där jag studerar Skogsträdgård och småskalig agroforestry på Holma folkhögskola . Odling har länge varit ett intresse och jag har även jobbat som ...

Kan vi jobba med KLIMATFRÅGAN i alla ämnen i högstadiet?

När jag skriver detta är det snart mars månad. Den 3o mars 2019 är det  Earth Hour . Många skolor använder detta evenemang som ett årligt återkommande projekt. Där får eleverna chans att känna att de är med i en större rörelse - med plats att lära mer, påverka och ge uttryck för omsorg för planeten. Den 15 mars väntas #fridaysforfuture engagera personer i alla åldrar, runt om på jordklotet. Skol- och studentstrejker är planerade i bland annat  Australien , Frankrike, Sverige och Storbritannien. En rektor på Irland har skrivit ett  pressmeddelande  där hon uppmanar andra skolledare att ge eleverna sitt stöd och hjälp till samordning.  3000 vetenskapsmän och kvinnor har också visat sitt stöd i ett öppet brev . Niondeklassaren Greta Thunberg öppnade kranen till den uppdämda ilska och vanmakt många känner när de vet att lågenergilampor och sopsortering är bra men inte räcker. Varje fredag demonstreras och strejkas på en mängd platser på jorden. Som exempel: I B...

5 juni: Vi odlar för pollinatörer och barn

5 juni är av FN utsedd till Världsmiljödagen . Detta år var temat "biologisk mångfald", en rolig slump som passade in på det vi skulle odla just denna dag. Vår odling består av tre delar: 1. Blommor för pollinatörer  - Här samsas fleråriga (perenna) växter med ettåriga (annueller). Här kan vi fylla på med växter så det finns något som blommar från februari (snödroppar och vintergäck) till november (t.ex. höstaster och ringblommor). Denna dag planterade vi bland annat vitlysing, solros, dahlia, purpurklätt och lavendel. 2. Köksträdgård  - Här odlar vi bland annat potatis, morötter, purjolök, kål, bönor, pumpa, popcornmajs, rädisor, mangold och rödbetor. Att låta växter byta plats varje odlingssäsong, att skifta odlingsplats, är en metod för att minska risken för sjukdomar och angrepp av skadedjur på plantorna. Dessutom behöver olika växter olika mycket näring. Men det är överkurs denna första säsong.  3. En "nibbling garden"  eller "nibbling corner". Inspir...