Tema: Behov + Hushållning med resurser + Min egen påverkan

Jag har ett sabbatsår från mitt jobb som lärare. Jag såg en fråga på Facebook där en lärare som sökte kontakt med någon "rebellmamma" till en skola där högstadieelever ska jobba med klimatfrågan och skapa något eget projekt. Tanken var att rebellmamman skulle komma dit som "inspiratör" och ge exempel på en metod att göra något för klimatet.  

Kort om mig

Jag är i grunden civilingenjör. Jag är även egenföretagare sedan 2008 då jag blev delägare till en butik. 2011/12 studerade jag Hållbar stadsutveckling. Läsåret 2015/16 vikarierade jag på en skola. Sedan fortsatte jag som timvikarie innan jag bestämde mig för att läsa vidare till lärare. I sju år jobbade jag sedan på samma skola, var mentor för två klasser från 2019-2025 och undervisade i ämnena teknik och matematik för många elever. I år har jag ett "sabbatsår" där jag studerar Skogsträdgård och småskalig agroforestry på Holma folkhögskola.
Odling har länge varit ett intresse och jag har även jobbat som odlingskoordinator och projektledare för olika odlingsprojekt, nu senast en beredskapsodling.

Om mig som Rebellmamma

Ordet rebellmamma skapar en del missförstånd. Rebellmammornas vanligaste aktivitet sedan starten 2022 är att sitta tyst i cirkel med en skylt med namnen på ens barn eller en uppmaning om att lyssna till vetenskapen. Se foto här. Förbipasserande stannar ofta. En del fäller en tår. Jag har även gått baklänges i en flashmob. Jag har sjungit sången "Vi har samlats här" många gånger. Rebellmammor söker inte konfrontation utan vill möta andra hjärta till hjärta. Vi är även redo att stötta politiker från alla partier att ta sig an en politik för framtida generationer. De röda halsdukarna stickades ursprungligen 1,5 meter långa och 1,5 dm breda för att skapa en stopp-markering, "draw a red line", och påminna om  1,5-gradersmålet som medlemsländerna i FN enades om vid klimattoppmötet i Paris 2015. 

Men jag är ju inte bara rebellmamma, jag är även lärare med ett särskilt intresse för Lärande för hållbar utveckling. I min roll som lärare i teknik och matematik pratar jag sällan om mitt privata engagemang. Jag tar in andra som inspiration, via filmer eller besök av tjänstemän från kommunen, äldre elever eller personer från ideella organisationer. 

Men nu i år känner jag mig fri att besöka skolor i en annan roll än lärarrollen. Jag vill betona att mina engagemang är i linje med globala mål och internationella överenskommelser, så som Agenda 2030 och kommunala miljömål. Mina framträdanden syftar till att inspirera och bidra till att skapa hopp, inte prata partipolitik.

Jag frågade en gång mina elever vad som ger dem hopp om framtiden och glädje i livet. De fick svara anonymt på papper. Här är några svar: 

- Jag känner hopp när jag är på min dansskola eller när jag är med mina kompisar och familj. - Jag känner hopp när jag ser hur fin naturen är.  - Jag får hopp när jag pratar med Gud. Gud kommer hjälpa vår planet.  - Jag känner hopp när jag skrattar och har kul med mina kompisar. Det känns som att världen kollapsar lite mindre då, som om skrattet håller ihop världen.  - Jag känner hopp när jag ser folk plocka skräp. När någon försöker göra skillnad.  - Jag känner hopp när jag ser att folk fortfarande kämpar trots att världen är väldigt galen.

Citaten ovan använde jag i ett tal vid en rebellmammecirkel i Lund 2024, efter överenskommelse med eleverna om att citaten fick användas.

Idé till tema: Behov + Hushållning med resurser + Min egen påverkan 

Här är mitt första utkast till idé för lektionsupplägg som jag gärna bollar vidare med lärare / skolor. 

Igår på min kurs gjorde vi något som jag tänker kan vara en ingång för undervisning om hållbarhet kopplat till behov och resurser, med elever i olika åldrar. 

Min lärare Johanna introducerade denna övning med att vi tittade på behov. Senare i diskussioner kopplades dessa behov till hushållning med resurser. 

Vi listade gemensamt några fysiska och sociala behov på tavlan: 

• Fysiska behov: äta, sova, dricka, skydd mot väder, vind och faror, ren luft att andas, ...
• Sociala behov: utbildning, hälsovård, omsorg, närhet / ensamhet, underhållning, .. 

I små grupper: 

1. Vi diskuterade hur fysiska och sociala behov som vi listat på tavlan tillgodoses:

• med hjälp av STAT (eller institutioner reglerade av kommun, region, stat, EU) 
• KOMMERSIELLT (företag i olika former)
• MELLANMÄNSKLIGT(civilsamhället, religiösa samfund, föreningsliv, grannskap m.m.)
• INDIVIDUELLT (enskilt, familj, hushåll)

2. Vi gissade och jämförde idag med för 100 år sedan och för 10000 år sedan. 

3. Vi pratade om fördelar och nackdelar med om det är stat / kommersiellt / mellanmänskligt / individuellt som olika behov tillgodoses. 

Exempel på svar: 
Stat: (+) utjämnande och effektivt (-) möjliggör förtyck och förlust över inflytande och ansvar.
Kommersiellt: (+) expertis, rationellt, bekvämt, innovation och utveckling (-) individer tappar kunskap, lathet, begär och överkonsumtion, mänskliga rättigheter förbises, miljöförstöring
Mellanmänskligt: (+) resiliens, (-) krångligt och svårt

Individuellt: (+) upprätthåller kunskap, ser samband mellan konsumtion och produktion, (-) tid, svårt  

4. Vi ritade upp cirkeldiagram över hur stora de fyra fälten är idag jämfört med för hundra eller tiotusen år sedan . Hur stor andel av en cirkel fylls av stat/ kommersiellt / mellanmänskligt / individuellt i framtiden, när ni är era barn är i er ålder?

Detta upplägg kan vara en introduktion för elever i grundskola och gymnasiet, såväl som för vuxna. 

Här finns även möjlighet att nämna Ellinor Ostroms forskning om samfälligheter, som ledde till Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne 2009. I sin forskning visade hon att samfälligheter eller allmänningar (som sjöar, hav, ängar, skogar) inte alls behöver bli förstörda ("the tragedy of the commons" / "allmännyttans tragedi" som många hänvisar till) om det är många som nyttjar dessa, men att det behövs gemensamma regler och att folk genom alla tider har kunnat komma överens om sådana lokala regler.  

Dessa sammanhang kan vi idag tycka känns krångliga och svåra eftersom vi saknar vana att vara del av det. Att vara del av en samfällighet är inte en norm idag. Idag ägs många platser som förr var samfälligheter av någon enskild; stat, kommun, företag, enskild privatperson. 

Lärande för hållbar utveckling: Att agera i en komplex värld

I slutet av mina studier till lärare hade jag utbildning och lärande för hållbar utveckling som fokusområde för en uppsats och för en workshop med lärare och lärarstudenter som målgrupp. En del av teorin hämtade jag från Skolverkets material om hållbar utveckling. I  Del 7, moment A beskrivs förslag på metoder för att i skolan arbeta med komplexa sammanhang, om människans möjligheter att påverka att ta ansvar, lokalt och globalt. I den teorin beskrivs tre metoder för en individ att agera: 

- Påverkan
- Symbolik och identitet
- Politisk arbete 

- I vilken av rutorna ovan passar dessa exempel in? 

• Exempel 1. Jag har skaffat höns. 
• Exempel 2. Jag komposterar och blandar min egen planteringsjord. 

Båda exemplen kan ses som individuella metoder att påverka, där jag har valt bort att köpa ägg från hönor i fabrik av etiska skäl (djurrätt) och valt bort att köpa jord i påse som innehåller den fossila råvaran torv, också av etiska skäl (klimat). 

- Hur kan dessa två exempel gå från att vara en privat handling för att påverka samhället till något som har med symbolik och identitet att göra eller från påverkan, symbolik och identitet till politik? Eller från individuellt till mellanmänskligt?

 

Mitt erbjudande 

Jag kan komma till din klass som en "engagerad medborgare" som berättar några relevanta saker om mig själv, hur jag blev delägare till en ekobutik, engagerade mig i Omställningsnätverket, började odla med andra, gick med i Rebellmammorna. Berätta vad vi gör både som Rebellmammor (t.ex. flashmobs och cirklar) och varför jag odlar själv och med andra t.ex. med flyktingar (integration) och i något vi kallat "beredskapsodlingen". 

Under tiden kan eleverna få fundera på var dessa aktiviteter och engagemang passar in:
- Påverkan
- Symbolik och identitet
- Politisk arbete

De kan även fundera på hur mina engagemang passar inom 

- Statligt

- Kommersiellt

- Mellanmänskligt 

- Individuellt. 

Bidrar Rebellmammorna och tillsammansodlingar till att lösa fysiska eller sociala behov?

Den teoretiska inramningen tänker jag att ni kan gå igenom innan jag kommer till klassen. Omfattning och svårighetsgrad anpassar läraren själv till sin klass. 

Detta var min idé idag. Jag är nyfiken på vilka tankar du hade här du klickade in dig på inlägget, egna reflektioner kring temat och om du har några frågor. 

Vänliga hälsningar

Sara Nelson