Fortsätt till huvudinnehåll

Världens största lektion: 4 lektionstips för framtidshopp

Nedan en översättning av två lektioner från FN:s material World's Largest LessonTeachers Guide - om hur vi som lärare kan prata med eleverna om globala målen och klimatfrågan.   

Fredagen innan höstlovet hade vi en temadag. Årskurs 8 jobbade med hållbar utveckling och klimat. Jag hade tipsat om en film, Klimatkrisen med David Attenborough. Hur den landande hos 14-åringarna vet jag inte riktigt.

Eleverna fick även välja någon praktisk aktivitet - t.ex. odla, laga kläder eller cykla till stan och vara med på Fridays for futures klimatstrejk. Jag odlade. När jag frågade varför de hade valt odling svarade en att hen hoppades får hacka ogräs. 😎 Ta i med spade och grep för att förflytta ogräs fick de! Att stå och småprata med elever över en spade och höra deras tankar om datt och datt är härligt.

En temadag kan ju lätt bli löst hängande i luften. Och den tunga filmen kan kräva en uppföljning. Inspirerad av material från World's Largest Lesson (producerat av Projext Everyone med stöd från FN) och deras inspirationsmaterial för hur vi som lärare kan prata med eleverna om globala målen och klimatfrågan så började jag översätta deras Teachers Guide och skissa på fyra korta lektioner som skulle kunna passa på mentorstid. 

I handboken Teachers Guide presenteras lektionsförslag med fyra teman:

1. Optimism & hope
2. Change the narrative
3. Change thinking
4. Get outside

Att ta med sig inför uppgifterna:

  • Lär barnen att älska planeten! Precis som vi behöver öva oss att läsa och räkna behöver vi öva empati och kärlek. I tonåren ritas hjärnan om. Funktioner som inte används rationaliseras bort, enligt Jay Giedd "use it or lose it-teori. “If we want children to flourish, to become truly empowered, then let us allow them to love the earth before we ask them to save it.” (Professor Dave Sobel) 
  • Vår hjärna är anpassad för att ta till sig budskap om fara. Därför väger en dålig nyhet tyngre i vårt medvetande. För framtidstro kan vi behöva tio goda nyheter för att väga upp en dålig nyhet. (Åsa Wikforss)
  • Media förmedlar i högre grad dåliga nyheter än positiva nyheter. Vi behöver hjälpas åt att hitta och dela de goda nyheterna. Det finns massor! Övningarna nedan hjälper oss. Dela gärna länkar  till goda nyheter i kommentarsfältet nedan. 

Här är utkast till första och andra lektionen:

Lektion 1. OPTIMISM och HOPP (25 minuter)

Blunda och tänk tyst. Vad tänker du när du hör ordet “framtid”.
Välj en emoji (getemoji.com/#smileys) som beskriver vad du känner när du hör ordet “framtid” .
Skriv en motivering till ditt val med en mening.
(Funkar detta att göra i Menti? Eller så kan de rita och skriva på papper som senare sätts upp på väggen, kanske gula papper klippta i rundlar där figur ritas på framsidan och text på baksidan? Samla ihop lapparna igen och spara. Testa att göra om övningen ett år senare. Jämför.)

2. Se filmen Call to learning (3 minuter) I filmen visas:
  • Dante i Chile som gillar alla djur. Han sprider kunskaper om djuren, naturen och klimatförändringar via sin egen Youtubekanal. (Ju mer folk gillar planeten, ju större är chansen de vill skydda den.)
  • Melati och Isabel kämpade med att städa stränder från plast. Ett resultat av deras arbete är att engångsplastpåsar har förbjudits på ön Bali.
  • Adenike i Nigeria drabbas redan hårt av översvämningar …
  • Helena i Amazonas jobbar för att skydda sin regnskog.
  • Nicosia i Zimbabwe blev ledare i lokal miljöklubb för att jobba med klimatfrågan.
Er uppgift är att på 15 minuter till att samla goda nyheter eller lära mer om exempel från filmen Call to learning. Jobba enskilt eller två och två.
(OBS! Det finns massor av exempel på barn som gör bra saker. Men i denna övningen måste det inte bara vara exempel på barn och ungdomar. Gärna vuxna som göra jobbar med detta. Det är ju inte i första hand barnens ansvar.)


UPPGIFT: Leta upp minst ett exempel på en god nyhet!
Leta upp och klistra in en länk till en god nyhet i ...  
Berätta med ett par meningar vad ditt exempel eller nyhet handlar om.

Exempel:

“Melati och Isabel kämpade med att städa stränder från plast. Sedan startade de en kampanj för att förbjuda engångsplastpåsar på ön Bali där de bor. De lyckades!” 
www.nytimes.com/2020/07/03/world/asia/bali-sisters-plastic-climate-change.html” 
 
“Klass 8 på Skapaskolan säljer begagnade jeans. Alla pengar klassen får in i projektet går till Unicefs arbete med att borra brunnar i Afrika. Läs mer på https://jeansforafrica.com/about/ och https://gratisiskolan.se/blog/item/jeans-for-africa-skapaskolan-del-2/

 

“Lantbrukarna på Norregården utanför Dalby gynnar biologisk mångfald genom att skapa “lärkrutor” på sina odlingsfält. Lärkrutorna är osådda fläckar på fältet som har till syfte att gynna sånglärkorna. Rutorna fungerar som start- och landningsbana för lärkorna. Fåglarna kan landa i rutorna och snabbt ta sig in i fältet för skydd och föda. Med fler fåglar i landskapet får vi fler naturliga skadedjursbekämpare. https://norregarden.se/larkrutor-pa-norregarden”.


Här några förslag på länkar som kan leda dig vidare.

https://kids.mongabay.com/

https://waterbear.com/

https://www.earthday.org/

https://www.wateraid.org/se/egna-insamlingar

I filmen Call to learning visades barn vars historia du kan läsa mer om om du söker på @MelatiWijsen, @JackHarries, @HelenaGualinga, @an_ecofeminist ( Adenike Oladosu) på Instagram eller Dante Vergaras YouTube kanal: Bichología.



Gå igenom några exempel på vad ni har hittat tillsammans i klassen. Hur många olika exempel på goda nyheter finns där?

Frivillig hemuppgift: Kolla på ett nyhetsprogram. Hur många goda nyheter och hur många dåliga nyheter rapporteras under ett program? Varför ser det ut så?
Hur påverkar det oss? (Forskning visar att vår hjärna lättare uppfattar och kommer ihåg dåliga nyheter. För framtidshopp behövs det cirka tio goda nyheter för att väga upp en dålig nyhet.) 
- Kan vi påverka vilka nyheter som visas?
 [T.ex. själva dela med oss av goda nyheter. Tipsa media om projekt som skolan gör.] 
- Hur kan vi på skolan bidra till att skapa framtidshopp?
[T.ex. samla positiva nyheter på en anslagstavla, .. ]


___

Lektion 2. Ändra berättelsen / Change the narrative (25 min)


1 FRÅGA till klassen: Tänk tyst: Vilken bild får du i huvudet när du tänker på ordet klimatförändringar.
(Använd t.ex. Menti så alla kan se vad alla svarat. Jag gissar det bir många isbjörnar och smältande isar.)


2. UPPGIFT: Vi samlar bilder som engagerar
Gå in på https://climatevisuals.org/

Jobba två och två eller tre och tre och välj ut en-två bilder som ni fastnar för.

Vad vill bilden ni valt berätta? Förmedlar bilderna hot eller hopp? Hur?

Kopiera och lägg in bilderna på .. ??? [Skapa en mall för en presentation med plats för en bild och en bildtext]

Bläddra igenom klassens kollage av bilder




3. Ta ett foto eller skriv ett reportage som engagerar! 
Climate Visuals har sju principer som kan fungera som tips:
  1. Visa bilder och berätta historier om riktiga människor (Inte en påhittad figur.)
  2. Berätta nya historier med dina bilder (Inte isbjörnarna och smältande isberg igen!)
  3. Visa orsaker till klimatförändringar med en illustration som ger effekt och signalerar problemets storlek. (t.ex. en trafikstockning på motorvägen ger bättre effekt än en ensam bil.)
  4. Visa bilder som berör. (t.ex. en person som uppgivet räddar sina saker ur en översvämmad källare eller ett barn som skördar sin egenodlade pumpa och där stoltheten skiner igenom).
  5. Vilken är din publik? Något som känns nära gör att fler berörs. Bilder som förmedlar positiva nyheter och lösningar på problem inspirerar och gör folk glada.
  6. Visa hur klimatförändringar påverkar oss här där vi bor. (Inte isbjörnar på Arktis.)
  7. Var försiktig med att visa “protestbilder”. Alla kan inte identifiera sig med personer med plakat. Syftet med min bild är ju att engagera så många som möjligt!
Källa: https://climatevisuals.org/7-climate-visuals-principles




Brainstorma (?) olika idéer till foto… Jobba vidare med uppgiften nästa mentorstid eller på SO/ Bild / Svenska … o.s.v.


https://worldslargestlesson.globalgoals.org/resource/talking-to-young-people-about-climate-change/

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

25 september: Klimatrådet skördar på Global day of climate action

Det 25 september 2020 deltog klimatrådet på den högstadieskola där jag arbetar i Global day of climate action genom att planera en skördefest för skolans ettor. Skördefesten blev en uppföljning av odlingen på Världsmiljödagen den 5 juni. Prognosen: Årets regnigaste eftermiddag. Vid lunch öser regnet ner men vid tvåtiden lugnar det ner sig. Klockan halv tre får vi en riktigt hygglig stund! Klockan fyra öser regnet åter ner men då är alla barn på väg hem. Med sig till klassrummet har de fått en fin bukett blommor och tre härliga pumpor. Under vår dryga timme skördade och provsmakade vi dessutom potatis, fänkål, bönor, mangold och purjolök.  Två bönor kan bli en mun eller en bokstav.   Yinyang-bönan kallas även för  späckhuggarböna.  Vi svarvade och provsmakade fem olika sorters äpplen. Äppelsorterna har olika namn. Ingrid Marie heter som förstaklassaren Ingrid. Gravenstein - betyder det gravsten på tyska?  James Grieve låter som något engelskt. Aroma låter g...

Tema: Behov + Hushållning med resurser + Min egen påverkan

Jag har ett sabbatsår från mitt jobb som lärare. Jag såg en fråga på Facebook där en lärare som sökte kontakt med någon "rebellmamma" till en skola där högstadieelever ska jobba med klimatfrågan och skapa något eget projekt. Tanken var att rebellmamman skulle komma dit som "inspiratör" och ge exempel på en metod att göra något för klimatet.   Kort om mig Jag är i grunden civilingenjör. Jag är även egenföretagare sedan 2008 då jag blev delägare till en butik. 2011/12 studerade jag Hållbar stadsutveckling. Läsåret 2015/16 vikarierade jag på en skola. Sedan fortsatte jag som timvikarie innan jag bestämde mig för att läsa vidare till lärare. I sju år jobbade jag sedan på samma skola, var mentor för två klasser från 2019-2025 och undervisade i ämnena teknik och matematik för många elever. I år har jag ett "sabbatsår" där jag studerar Skogsträdgård och småskalig agroforestry på Holma folkhögskola . Odling har länge varit ett intresse och jag har även jobbat som ...

Använd ”2040 Framtidsfilmen”

En australiensisk filmare har skapat 2040 - framtidsfilmen . Den är tillgänglig till 4 januari 2021 på Svtplay. I åk 8 jobbar vi med energi i tekniken. Eleverna har sett Eva Funcks film om olika kraftverk , filmer och Quiz på Studi om bränslen, förnybara energikällor och kraftnätet. De har ännu inte jobbat med energi i fysiken så vi har även gått igenom hur ”solen är jordens motor” och energiprincipen om att energi inte kan skapas, bara omvandlas. Så kom helt passande filmen 2040 - Framtidsfilmen, en australisk dokumentär från 2019. Från svt.se: "Filmaren Damon Gameau drivs av en oro för vilken värld hans fyraåriga dotter ska växa upp i. Är en ljusare framtid överhuvudtaget möjlig för klimatet, miljön och människorna? Han reser runt jordklotet för att hitta de bästa exemplen och mest innovativa lösningarna som eldsjälar har skapat, och som finns redan idag. Hur skulle världen se ut om 20 år, om lösningarna tillämpades i stor skala? En personlig och hoppfull film om en bät...