Fortsätt till huvudinnehåll

Fängelse eller pris?

Att påverka sitt samhälle

Under en och samma vecka har tre svenska klimataktivister fått uppmärksamhet. 

1. Söndagen den 16 januari 2023 fick ekologen Pella Thiel Martin Luther King-priset bl.a. för sitt engagemang i Ekocidlagstiftningen. 

https://martinlutherking.se/2023/01/17/pella-thiel-tilldelades-martin-luther-king-priset-2023/

2. Greta Thunberg greps för att ha hejdat trafik som skulle transportera olja och sedan inte ha flyttat på sig när polisen sa till . 

3. En trebarnspappa fängslades efter att ha blivit dömd för att hindrat flygplan att lyfta. 

- Sök på de olika händelserna ”fängelse för klimataktivist ” och ”Pella Thiel får Martin Luther King-priset 2023”. Vilken händelse har fått mest publicitet enligt dina sökresultat? 

- Rosa parks fick fina priser fyrtio år efter sina civil olydnads-aktion. Sök på "Rosa Parks". 
Med stöd i artiklarna, vilken roll tror du Rosa Parks hade för att raslagarna ändrades i USA? 

- Vi kan påverka samhället på olika plan; individuellt, kollektivt i grupp med exempelvis grannar, kompisar eller i en förening och på samhällsnivå. Kan ni tillsammans i klassen komma på olika sätt att påverka utvecklingen mot ett fossilfritt samhälle? 

- Att bekämpa klimatförändringarna ( https://www.globalamalen.se/om-globala-malen/mal-13-bekampa-klimatforandringarna/)  har varit ett av de globala målen sedan 2014 då 192 av FN:s medlemsländer godkände och lanserade Agenda 2030. Nu är det år 2023 och vi är mer än halvvägs mot 2030. 

Vad görs i Lund, Sverige och i samhället för att nå ”Parismålet”? 

Varför går det inte snabbare att ställa om samhället till att bli klimatsmart tror ni? 

Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Tema: Behov + Hushållning med resurser + Min egen påverkan

Jag har ett sabbatsår från mitt jobb som lärare. Jag såg en fråga på Facebook där en lärare som sökte kontakt med någon "rebellmamma" till en skola där högstadieelever ska jobba med klimatfrågan och skapa något eget projekt. Tanken var att rebellmamman skulle komma dit som "inspiratör" och ge exempel på en metod att göra något för klimatet.   Kort om mig Jag är i grunden civilingenjör. Jag är även egenföretagare sedan 2008 då jag blev delägare till en butik. 2011/12 studerade jag Hållbar stadsutveckling. Läsåret 2015/16 vikarierade jag på en skola. Sedan fortsatte jag som timvikarie innan jag bestämde mig för att läsa vidare till lärare. I sju år jobbade jag sedan på samma skola, var mentor för två klasser från 2019-2025 och undervisade i ämnena teknik och matematik för många elever. I år har jag ett "sabbatsår" där jag studerar Skogsträdgård och småskalig agroforestry på Holma folkhögskola . Odling har länge varit ett intresse och jag har även jobbat som ...
Skicka en kommentar
Läs mer

Kan vi jobba med KLIMATFRÅGAN i alla ämnen i högstadiet?

När jag skriver detta är det snart mars månad. Den 3o mars 2019 är det  Earth Hour . Många skolor använder detta evenemang som ett årligt återkommande projekt. Där får eleverna chans att känna att de är med i en större rörelse - med plats att lära mer, påverka och ge uttryck för omsorg för planeten. Den 15 mars väntas #fridaysforfuture engagera personer i alla åldrar, runt om på jordklotet. Skol- och studentstrejker är planerade i bland annat  Australien , Frankrike, Sverige och Storbritannien. En rektor på Irland har skrivit ett  pressmeddelande  där hon uppmanar andra skolledare att ge eleverna sitt stöd och hjälp till samordning.  3000 vetenskapsmän och kvinnor har också visat sitt stöd i ett öppet brev . Niondeklassaren Greta Thunberg öppnade kranen till den uppdämda ilska och vanmakt många känner när de vet att lågenergilampor och sopsortering är bra men inte räcker. Varje fredag demonstreras och strejkas på en mängd platser på jorden. Som exempel: I B...
3 kommentarer
Läs mer

5 juni: Vi odlar för pollinatörer och barn

5 juni är av FN utsedd till Världsmiljödagen . Detta år var temat "biologisk mångfald", en rolig slump som passade in på det vi skulle odla just denna dag. Vår odling består av tre delar: 1. Blommor för pollinatörer  - Här samsas fleråriga (perenna) växter med ettåriga (annueller). Här kan vi fylla på med växter så det finns något som blommar från februari (snödroppar och vintergäck) till november (t.ex. höstaster och ringblommor). Denna dag planterade vi bland annat vitlysing, solros, dahlia, purpurklätt och lavendel. 2. Köksträdgård  - Här odlar vi bland annat potatis, morötter, purjolök, kål, bönor, pumpa, popcornmajs, rädisor, mangold och rödbetor. Att låta växter byta plats varje odlingssäsong, att skifta odlingsplats, är en metod för att minska risken för sjukdomar och angrepp av skadedjur på plantorna. Dessutom behöver olika växter olika mycket näring. Men det är överkurs denna första säsong.  3. En "nibbling garden"  eller "nibbling corner". Inspir...
Skicka en kommentar
Läs mer