Klimatrådet odlar på världsmiljödagen

På skolan där jag jobbar som lärare i teknik startade högstadieelever i höstas ett  Klimatråd. Tidigt bestämde eleverna att ha en klimatdag tillsammans med förskoleklass eller ettor. 

I morgon, på världsmiljödagen den 5 juni startar skolan en odling - för klimat, bin och människor! Redan idag tjuvstartade grävandet, då en hel del grästuvor skulle flyttas för att ge plats för bland annat en "nibbling garden" med hallon, smultron, persilja, citronmeliss, pepparmynta, gräslök, kärleksört och ringblommor, en odling för pollinatörer med bland annat solros, vallört, honungsört, gurkärt och lammöron (att klappa på) samt ett traditionellt grönsaksland med bl.a. potatis, morötter, bönor, majs och kål. Det finns en plan på att utöka odlingen med fler fleråriga ätliga växter till hösten. 

Jag har tidigare odlat med barn i stadsodlingsprojektet Ett grönare Lund och med nyanlända barn från bl.a. Syrien och Afghanistan. Som ny på skolan förra året hittade jag några odlingsbäddar av betong på skolans område. När Riksförbundet Svensk trädgård gick ut med satsningen Odla unga odlare nu i vår skrev jag ihop en ansökan till projektbidrag inom ramen för Gröna skolgårdar som Lunds kommun erbjuder genom Naturskolan. 

Jag hämtade hästgödsel och provgrävde jorden förra veckan. En handfull förskoleelever var på plats. De högg i, grävde, vattnade och flyttade grästuvor. De berättade om allt de visste man kunde odla;  potatis, jordgubbar, morötter och kanelbullar..  

Många tror att det är svårt att bedriva skolodling eftersom ingen befinner sig på skolan på sommaren. Men genom att odla perenna, alltså fleråriga, grönsaker som etablerar sig med djupa rötter och ett finmaskigt nät av rotttrådar och mykorrhiza som har förmåga att lagra vatten, så blir odlingen inte lika känslig för torka. Dessutom kan man hinna med tre skördar här i Skåne; en på våren, en på sommaren och en på hösten. Men skörden består inte enbart av ätbara grödor. Viktigare är att skapa något tillsammans, ha en mötesplats där t.ex. ålder, kön och etnicitet inte spelar roll. Här tränar vi samarbete. Alla kan inte gräva samtidigt med en spade, vi måste t.ex. komma på hur vi rättvist turas om  Men skörden är ju kul också. I augusti kommer skolans elever kunna vara med och odla snabbväxande grödor så som ruccola, rädisor, spenat och sallat. Då ska de också bli spännande att se om halloweenpumpor och allt annat vuxit sig stort och fint - eller torkat bort , eller om odlingen drabbats av sabbotage och stöld. 

Idag hade skolans 9:or sin sista tekniklektion utomhus. Jag hade med spade och grep men hyste inga större förväntningar om att få hjälp att gräva. Men när det var två minuter kvar och jag sa vi skulle sluta, svarade några "Nej!" De skulle bara gräva klart. Några elever tog sig an uppdraget att skissa på lösningar för att skörda regnvatten till kommande säsonger. Med spade och grep fick hävstång en given plats bland dagens begrepp.

Det finns oändligt mycket att väva in i undervisningen. Här tre exempel: 

Engelska: I vår "nibbling garden" kan växter få skyltar på engelska: raspberry, strawberry, parsley, ...

Matematik: Jag gjorde ett formulär med övningar för högstadiet. Med förskoleklassen kan räknerord vara matte nog, men här finns även geometriska former, enheter och begrepp så som rektangel, volym, liter och hälften.

Biologi och bild: Följ och dokumentera en växt från frö till frö, t.ex. spenat, sallat, tomat, pumpa och solros. 

Teknik: Bygg bönstöd i form av hållfasta konstruktioner.

Och så vidare.

Fröpåsar viks och fylls med frö till ringblomma, solros och pumpa. 

Om satsningen Odla unga odlare: http://www.tradgard.org/barntradgard/

Om Lunds kommuns Gröna skolgårdar varifrån projektmedel kan sökas tre gånger per år: https://www.lund.se/naturskolan/grona-skolgardar/

Plantor kunde jag dela med mig av från egen trädgård. Därmed kunde vi få en snabb start.