Fortsätt till huvudinnehåll

27 februari: På besök i Göteborg

Elyseum, Göteborg stads kommunal montessoriskola åk 6-9. Foto: goteborg.se
Igår var jag i Göteborg och träffade Ingela Bursjöö.
Efter att ha läst Ingelas doktorsavhandling, Utbildning för hållbar utvecklingfrån en lärarhorisont, var jag nyfiken på henne och på sättet hon jobbar och tog kontakt. Det slumpade sig så att hon veckan därpå skulle ha sin enda föreläsning/workshop med årets kull av KPU-studenter(med förhöjd studietakt) vid Göteborgs universitet. Jag kom med tåg från Lund i god tid. (Endast 2 h resa, 166 kr med studentbiljett och bra surf så det gick fint att jobba hela vägen.)

När jag kom fram fick jag en rejäl rundtur på den lilla skolan där Ingela arbetar. Så här i efterhand ångrar jag att jag inte fotograferade mer! Ingela berättade och visade de vackra lokalerna, odlingslådorna på den lilla terassen, bokashikomposten, skolhunden och jag fick smaka fantastisk vegetarisk lunch. Skolan är enparallellig så där går bara drygt hundra elever. Ingela själv är anställd av Göteborgs stad med en speciell tjänst där hon forskar/jobbar på universitetet på 50% och jobbar 50% som lärare i matematik, NO och teknik. Hon har själv önskat schema och har 200 minuter på raken med sina klasser. Det gör det möjligt att gå till Universeum och ha laborationer varje vecka. Denna vecka hade eleverna undersökt hur djur äter. På väg till Chalmers hann vi inom och kollade bland annat på dimkammaren.

Jag befinner mig själv på tredje och sista terminen som KPU-student vid Lunds universitet och genomför mitt examensarbete. Det var intressant att träffa KPU-studenterna denna eftermiddag, inte minst för att jämföra våra utbildningar:
1. Dessa studenter läser med förhöjd studietakt och får sin examen på ett år.
2. De gör inget examensarbete. Det är ett antagningskrav att det gjorts ett arbete motsvarande examensarbete i tidigare grundutbildning. Därmed blir det mer tid, motsvarande 30 hp, till andra kurser som är yrkesförberedande.
3. Denna utbildning har helt andra kurser än de jag läst i Lund. Framför allt har de 4 hp om skolan i samhället - där det läggs stor vikt vid utbildning för hållbar utveckling.

Det var även inspirerande att höra Ingelas föredrag. Jag ska själv hålla en serie workshops kring hållbarhet och det var kul att se hur olika vi kan undervisa kring detta. Ingela gav flera exempel från hur de jobbar på hennes skola, även hur de jobbar med källkritik tillsammans med eleverna.

Digitalt material är många gånger oslagbart. Att visa ett filmklipp på 30 sekunder- 2 minuter som inledning till ett nytt område är ofta lyckosamt. Vissa länkar är extra säkra att jobba med, t.ex. från nationella resurscenter och myndigheter. Här flera bra länkar:



Artikel i DN från 2017, om Hållbar utveckling i skolan.
"Undervisning i hållbar utveckling är sedan 1994 obligatorisk i svensk skola, vilket gör att Sverige ligger bra till för att uppnå ett av delmålen i FN:s globala utvecklingsmål. Det menar Skolverket i ett remissyttrande till regeringen från förra året. Det handlar om delmål 4,7 - att säkerställa att alla skolbarn får kunskaper och färdigheter som behövs för att främja en global hållbar utveckling."

 Dock visar Ingelas forskning att det finns flera hinder som gör att Hållbar utveckling inte når in i undervisningen i den omfattning som vore önskvärt. 
[Det behövs] "mer kompetensutveckling och läromedel kopplat till hållbar utveckling, menar Ingela Bursjöö. Hon vill också se större möjligheter att jobba mer ämnesövergripande och tillsammans med andra lärare. Hon ser inte att det finns tid för det idag." (Källa dn.se)

Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Tema: Behov + Hushållning med resurser + Min egen påverkan

Jag har ett sabbatsår från mitt jobb som lärare. Jag såg en fråga på Facebook där en lärare som sökte kontakt med någon "rebellmamma" till en skola där högstadieelever ska jobba med klimatfrågan och skapa något eget projekt. Tanken var att rebellmamman skulle komma dit som "inspiratör" och ge exempel på en metod att göra något för klimatet.   Kort om mig Jag är i grunden civilingenjör. Jag är även egenföretagare sedan 2008 då jag blev delägare till en butik. 2011/12 studerade jag Hållbar stadsutveckling. Läsåret 2015/16 vikarierade jag på en skola. Sedan fortsatte jag som timvikarie innan jag bestämde mig för att läsa vidare till lärare. I sju år jobbade jag sedan på samma skola, var mentor för två klasser från 2019-2025 och undervisade i ämnena teknik och matematik för många elever. I år har jag ett "sabbatsår" där jag studerar Skogsträdgård och småskalig agroforestry på Holma folkhögskola . Odling har länge varit ett intresse och jag har även jobbat som ...
Skicka en kommentar
Läs mer

Kan vi jobba med KLIMATFRÅGAN i alla ämnen i högstadiet?

När jag skriver detta är det snart mars månad. Den 3o mars 2019 är det  Earth Hour . Många skolor använder detta evenemang som ett årligt återkommande projekt. Där får eleverna chans att känna att de är med i en större rörelse - med plats att lära mer, påverka och ge uttryck för omsorg för planeten. Den 15 mars väntas #fridaysforfuture engagera personer i alla åldrar, runt om på jordklotet. Skol- och studentstrejker är planerade i bland annat  Australien , Frankrike, Sverige och Storbritannien. En rektor på Irland har skrivit ett  pressmeddelande  där hon uppmanar andra skolledare att ge eleverna sitt stöd och hjälp till samordning.  3000 vetenskapsmän och kvinnor har också visat sitt stöd i ett öppet brev . Niondeklassaren Greta Thunberg öppnade kranen till den uppdämda ilska och vanmakt många känner när de vet att lågenergilampor och sopsortering är bra men inte räcker. Varje fredag demonstreras och strejkas på en mängd platser på jorden. Som exempel: I B...
3 kommentarer
Läs mer

5 juni: Vi odlar för pollinatörer och barn

5 juni är av FN utsedd till Världsmiljödagen . Detta år var temat "biologisk mångfald", en rolig slump som passade in på det vi skulle odla just denna dag. Vår odling består av tre delar: 1. Blommor för pollinatörer  - Här samsas fleråriga (perenna) växter med ettåriga (annueller). Här kan vi fylla på med växter så det finns något som blommar från februari (snödroppar och vintergäck) till november (t.ex. höstaster och ringblommor). Denna dag planterade vi bland annat vitlysing, solros, dahlia, purpurklätt och lavendel. 2. Köksträdgård  - Här odlar vi bland annat potatis, morötter, purjolök, kål, bönor, pumpa, popcornmajs, rädisor, mangold och rödbetor. Att låta växter byta plats varje odlingssäsong, att skifta odlingsplats, är en metod för att minska risken för sjukdomar och angrepp av skadedjur på plantorna. Dessutom behöver olika växter olika mycket näring. Men det är överkurs denna första säsong.  3. En "nibbling garden"  eller "nibbling corner". Inspir...
Skicka en kommentar
Läs mer