Fortsätt till huvudinnehåll

27 februari: På besök i Göteborg

Elyseum, Göteborg stads kommunal montessoriskola åk 6-9. Foto: goteborg.se
Igår var jag i Göteborg och träffade Ingela Bursjöö.
Efter att ha läst Ingelas doktorsavhandling, Utbildning för hållbar utvecklingfrån en lärarhorisont, var jag nyfiken på henne och på sättet hon jobbar och tog kontakt. Det slumpade sig så att hon veckan därpå skulle ha sin enda föreläsning/workshop med årets kull av KPU-studenter(med förhöjd studietakt) vid Göteborgs universitet. Jag kom med tåg från Lund i god tid. (Endast 2 h resa, 166 kr med studentbiljett och bra surf så det gick fint att jobba hela vägen.)

När jag kom fram fick jag en rejäl rundtur på den lilla skolan där Ingela arbetar. Så här i efterhand ångrar jag att jag inte fotograferade mer! Ingela berättade och visade de vackra lokalerna, odlingslådorna på den lilla terassen, bokashikomposten, skolhunden och jag fick smaka fantastisk vegetarisk lunch. Skolan är enparallellig så där går bara drygt hundra elever. Ingela själv är anställd av Göteborgs stad med en speciell tjänst där hon forskar/jobbar på universitetet på 50% och jobbar 50% som lärare i matematik, NO och teknik. Hon har själv önskat schema och har 200 minuter på raken med sina klasser. Det gör det möjligt att gå till Universeum och ha laborationer varje vecka. Denna vecka hade eleverna undersökt hur djur äter. På väg till Chalmers hann vi inom och kollade bland annat på dimkammaren.

Jag befinner mig själv på tredje och sista terminen som KPU-student vid Lunds universitet och genomför mitt examensarbete. Det var intressant att träffa KPU-studenterna denna eftermiddag, inte minst för att jämföra våra utbildningar:
1. Dessa studenter läser med förhöjd studietakt och får sin examen på ett år.
2. De gör inget examensarbete. Det är ett antagningskrav att det gjorts ett arbete motsvarande examensarbete i tidigare grundutbildning. Därmed blir det mer tid, motsvarande 30 hp, till andra kurser som är yrkesförberedande.
3. Denna utbildning har helt andra kurser än de jag läst i Lund. Framför allt har de 4 hp om skolan i samhället - där det läggs stor vikt vid utbildning för hållbar utveckling.

Det var även inspirerande att höra Ingelas föredrag. Jag ska själv hålla en serie workshops kring hållbarhet och det var kul att se hur olika vi kan undervisa kring detta. Ingela gav flera exempel från hur de jobbar på hennes skola, även hur de jobbar med källkritik tillsammans med eleverna.

Digitalt material är många gånger oslagbart. Att visa ett filmklipp på 30 sekunder- 2 minuter som inledning till ett nytt område är ofta lyckosamt. Vissa länkar är extra säkra att jobba med, t.ex. från nationella resurscenter och myndigheter. Här flera bra länkar:



Artikel i DN från 2017, om Hållbar utveckling i skolan.
"Undervisning i hållbar utveckling är sedan 1994 obligatorisk i svensk skola, vilket gör att Sverige ligger bra till för att uppnå ett av delmålen i FN:s globala utvecklingsmål. Det menar Skolverket i ett remissyttrande till regeringen från förra året. Det handlar om delmål 4,7 - att säkerställa att alla skolbarn får kunskaper och färdigheter som behövs för att främja en global hållbar utveckling."

Dock visar Ingelas forskning att det finns flera hinder som gör att Hållbar utveckling inte når in i undervisningen i den omfattning som vore önskvärt. 


[Det behövs] "mer kompetensutveckling och läromedel kopplat till hållbar utveckling, menar Ingela Bursjöö. Hon vill också se större möjligheter att jobba mer ämnesövergripande och tillsammans med andra lärare. Hon ser inte att det finns tid för det idag." (Källa dn.se)

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

25 september: Klimatrådet skördar på Global day of climate action

Det 25 september 2020 deltog klimatrådet på den högstadieskola där jag arbetar i Global day of climate action genom att planera en skördefest för skolans ettor. Skördefesten blev en uppföljning av odlingen på Världsmiljödagen den 5 juni. Prognosen: Årets regnigaste eftermiddag. Vid lunch öser regnet ner men vid tvåtiden lugnar det ner sig. Klockan halv tre får vi en riktigt hygglig stund! Klockan fyra öser regnet åter ner men då är alla barn på väg hem. Med sig till klassrummet har de fått en fin bukett blommor och tre härliga pumpor. Under vår dryga timme skördade och provsmakade vi dessutom potatis, fänkål, bönor, mangold och purjolök.  Två bönor kan bli en mun eller en bokstav.   Yinyang-bönan kallas även för  späckhuggarböna.  Vi svarvade och provsmakade fem olika sorters äpplen. Äppelsorterna har olika namn. Ingrid Marie heter som förstaklassaren Ingrid. Gravenstein - betyder det gravsten på tyska?  James Grieve låter som något engelskt. Aroma låter g...

Tema: Behov + Hushållning med resurser + Min egen påverkan

Jag har ett sabbatsår från mitt jobb som lärare. Jag såg en fråga på Facebook där en lärare som sökte kontakt med någon "rebellmamma" till en skola där högstadieelever ska jobba med klimatfrågan och skapa något eget projekt. Tanken var att rebellmamman skulle komma dit som "inspiratör" och ge exempel på en metod att göra något för klimatet.   Kort om mig Jag är i grunden civilingenjör. Jag är även egenföretagare sedan 2008 då jag blev delägare till en butik. 2011/12 studerade jag Hållbar stadsutveckling. Läsåret 2015/16 vikarierade jag på en skola. Sedan fortsatte jag som timvikarie innan jag bestämde mig för att läsa vidare till lärare. I sju år jobbade jag sedan på samma skola, var mentor för två klasser från 2019-2025 och undervisade i ämnena teknik och matematik för många elever. I år har jag ett "sabbatsår" där jag studerar Skogsträdgård och småskalig agroforestry på Holma folkhögskola . Odling har länge varit ett intresse och jag har även jobbat som ...

Använd ”2040 Framtidsfilmen”

En australiensisk filmare har skapat 2040 - framtidsfilmen . Den är tillgänglig till 4 januari 2021 på Svtplay. I åk 8 jobbar vi med energi i tekniken. Eleverna har sett Eva Funcks film om olika kraftverk , filmer och Quiz på Studi om bränslen, förnybara energikällor och kraftnätet. De har ännu inte jobbat med energi i fysiken så vi har även gått igenom hur ”solen är jordens motor” och energiprincipen om att energi inte kan skapas, bara omvandlas. Så kom helt passande filmen 2040 - Framtidsfilmen, en australisk dokumentär från 2019. Från svt.se: "Filmaren Damon Gameau drivs av en oro för vilken värld hans fyraåriga dotter ska växa upp i. Är en ljusare framtid överhuvudtaget möjlig för klimatet, miljön och människorna? Han reser runt jordklotet för att hitta de bästa exemplen och mest innovativa lösningarna som eldsjälar har skapat, och som finns redan idag. Hur skulle världen se ut om 20 år, om lösningarna tillämpades i stor skala? En personlig och hoppfull film om en bät...