Fortsätt till huvudinnehåll

20200110: Workshop i Malmö

Hej tekniklärarstudenter!
Tack för ert deltagande i  workshopen "Tekniska system - På planetens villkor?" 10 januari 2020. Tack också för era utvärderingar och svar på enkäten. Mycket värdefullt!

Någon efterfrågade tydligare koppling till hur hållbar utveckling kan appliceras i undervisningen.
I länkarna nedan hittar ni mer sådant material:
Annars var min ambition att bidra med nya begrepp som kan fungera som ett "hållbarhetsdidaktiskt raster" - så att i princip all undervisning kan planeras med "hållbarhetsglasögon" på. Här ett exempel på hur ett hållbarhetsdidaktiskt raster kan ändra en redan befintlig planering: Det är vanligt att elever får välja ett djur att skriva en faktatext om. Om eleverna istället får välja ett utrotningshotat djur så får lärandet fler dimensioner och dessutom är det stor sannolikhet att engagemanget i klassrummet ökar.

Läs mer:

Jag har ögnat igenom er kursbok Stadens tekniska system - naturresurser i kretslopp (Birgitta Johansson, 2016) och blev inspirerad att göra följande kopplingar till workshopen:
  • s. 235 och 238 - om Visioner och Backcasting. Här hela ABCD-metoden enligt Det naturliga steget.
  • s. 41 och 246-248 Kretslopp och "Råd till beslutsfattare lärare". Trendspaning: Permakultur blir ett erkänt begrepp för design och samhällsplanering. Populärt i samhället just nu är cirkulär ekonomi, som bygger på kretsloppsprincipen, precis som permakultur som designmetod. Nedan Naturskyddsföreningens illustration av cirkulär och linjär ekonomi.
      
  • s. 224 Vatten & avlopp: Komplettera med exempelvis filmklipp (2 min) om familjen Solvarms kretsloppssystem. Läs om "familjen som bor mitt i maten" och deras tvist med kommunen. 
  • s. 142 Dricksvatten. 2018 hade vi i Sverige en lång period av torka, som resulterade i bl.a. bevattningsförbud och bränder. Linneväveriet Ekelund bjuder på en fin skiss av hur de skördar regnvatten. Öland har anläggning för saltvattenrening. Duschvatten blir dricksvatten i Sjunde huset och avloppsvatten blir dricksvatten i Namibia. Vilka system för vatten och avlopp baseras på planetens villkor?
  • s. 145 Dagvatten. Nya stadsdelar planeras så de kan ta hand om de allt oftare förekommande "hundraårsregnen". VASYDs hemsida Plats för vattnet inspirerade till teknikutvecklingsprojekt i åk 9. Vilka lösningar passar på vår skola/ mitt hem? Skissa förslag, skapa modell och ritning, skriv rapport med beskrivning, underbyggt av fakta och inspiration från bl.a. SMHI:s klimatanpassningsportal.
  • s. 112 Transporter. Lotta Jankell vid Stockholms universitet föreslog vid konferensen Hållbar utveckling - alla ämnens ansvar att vi lärare jobbar med frågor* istället för teman. En titt på flightradar24.com kan leda till en massa frågor. 
  • s. 65 Ekologiska fotavtryck. WWF plockar data från the Global Footprint Network till sin Living Planet Report. Med hjälp av Klimatkalkylatorn kan du själv få fram ett mått på ditt ekologiska fotavtryck i form av koldioxidekvivalenter och jämföra med snittet i Sverige och världen. 
  • s. 53 FN-rapporten "Vår gemensamma framtid" (1987) även kallad Brundtlandrapporten gjorde begreppet sustainable development / hållbar utveckling känt i vidare kretsar. Agenda 2030 från 2015 är FN:s nu viktigaste agenda. Agendan med de 17 globala målen, framtagna av FN:s 193 medlemsländer, syftar till att uppnå fyra saker till år 2030: Att avskaffa extrem fattigdom. Att minska ojämlikheter och orättvisor i världen. Att främja fred och rättvisa. Att lösa klimatkrisen.
  • s. 40 och s. 54 Termodynamikens 1:a och 2:a huvudsatser "Ingenting försvinner, allting sprids" ligger till grund för de fyra hållbarhetsprinciper som togs fram stiftelsen Det naturliga steget i samarbete med forskare på 1990-talet. Här presenterade i 2 minuter kort film
__________________________________________________
* Exempel på frågor (som alternativ till teman): 
- Hur kan vi behålla fred?
- Vad krävs för att min mat ska vara hållbar i framtiden?
- Globalt sett missar många flickor skolgång på grund av mens, varför då? Och vad kan göras åt det?
- Hur kan vi skapa jämställd teknik?
- Vad är det jag tycker är jobbigt när vi jobbar med hållbar utveckling?
- Vart är flygplanen på väg? Vilka är resenärerna? Varför flyger de/vi?
- Hur kan jag göra skillnad?
__________________________________________________

Tack för inspiration!
Sara 

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

25 september: Klimatrådet skördar på Global day of climate action

Det 25 september 2020 deltog klimatrådet på den högstadieskola där jag arbetar i Global day of climate action genom att planera en skördefest för skolans ettor. Skördefesten blev en uppföljning av odlingen på Världsmiljödagen den 5 juni. Prognosen: Årets regnigaste eftermiddag. Vid lunch öser regnet ner men vid tvåtiden lugnar det ner sig. Klockan halv tre får vi en riktigt hygglig stund! Klockan fyra öser regnet åter ner men då är alla barn på väg hem. Med sig till klassrummet har de fått en fin bukett blommor och tre härliga pumpor. Under vår dryga timme skördade och provsmakade vi dessutom potatis, fänkål, bönor, mangold och purjolök.  Två bönor kan bli en mun eller en bokstav.   Yinyang-bönan kallas även för  späckhuggarböna.  Vi svarvade och provsmakade fem olika sorters äpplen. Äppelsorterna har olika namn. Ingrid Marie heter som förstaklassaren Ingrid. Gravenstein - betyder det gravsten på tyska?  James Grieve låter som något engelskt. Aroma låter g...

Tema: Behov + Hushållning med resurser + Min egen påverkan

Jag har ett sabbatsår från mitt jobb som lärare. Jag såg en fråga på Facebook där en lärare som sökte kontakt med någon "rebellmamma" till en skola där högstadieelever ska jobba med klimatfrågan och skapa något eget projekt. Tanken var att rebellmamman skulle komma dit som "inspiratör" och ge exempel på en metod att göra något för klimatet.   Kort om mig Jag är i grunden civilingenjör. Jag är även egenföretagare sedan 2008 då jag blev delägare till en butik. 2011/12 studerade jag Hållbar stadsutveckling. Läsåret 2015/16 vikarierade jag på en skola. Sedan fortsatte jag som timvikarie innan jag bestämde mig för att läsa vidare till lärare. I sju år jobbade jag sedan på samma skola, var mentor för två klasser från 2019-2025 och undervisade i ämnena teknik och matematik för många elever. I år har jag ett "sabbatsår" där jag studerar Skogsträdgård och småskalig agroforestry på Holma folkhögskola . Odling har länge varit ett intresse och jag har även jobbat som ...

Använd ”2040 Framtidsfilmen”

En australiensisk filmare har skapat 2040 - framtidsfilmen . Den är tillgänglig till 4 januari 2021 på Svtplay. I åk 8 jobbar vi med energi i tekniken. Eleverna har sett Eva Funcks film om olika kraftverk , filmer och Quiz på Studi om bränslen, förnybara energikällor och kraftnätet. De har ännu inte jobbat med energi i fysiken så vi har även gått igenom hur ”solen är jordens motor” och energiprincipen om att energi inte kan skapas, bara omvandlas. Så kom helt passande filmen 2040 - Framtidsfilmen, en australisk dokumentär från 2019. Från svt.se: "Filmaren Damon Gameau drivs av en oro för vilken värld hans fyraåriga dotter ska växa upp i. Är en ljusare framtid överhuvudtaget möjlig för klimatet, miljön och människorna? Han reser runt jordklotet för att hitta de bästa exemplen och mest innovativa lösningarna som eldsjälar har skapat, och som finns redan idag. Hur skulle världen se ut om 20 år, om lösningarna tillämpades i stor skala? En personlig och hoppfull film om en bät...