Fortsätt till huvudinnehåll

Använd ”2040 Framtidsfilmen”

En australiensisk filmare har skapat 2040 - framtidsfilmen. Den är tillgänglig till 4 januari 2021 på Svtplay.

I åk 8 jobbar vi med energi i tekniken.

Eleverna har sett Eva Funcks film om olika kraftverk, filmer och Quiz på Studi om bränslen, förnybara energikällor och kraftnätet. De har ännu inte jobbat med energi i fysiken så vi har även gått igenom hur ”solen är jordens motor” och energiprincipen om att energi inte kan skapas, bara omvandlas.

Så kom helt passande filmen 2040 - Framtidsfilmen, en australisk dokumentär från 2019. Från svt.se: "Filmaren Damon Gameau drivs av en oro för vilken värld hans fyraåriga dotter ska växa upp i. Är en ljusare framtid överhuvudtaget möjlig för klimatet, miljön och människorna? Han reser runt jordklotet för att hitta de bästa exemplen och mest innovativa lösningarna som eldsjälar har skapat, och som finns redan idag. Hur skulle världen se ut om 20 år, om lösningarna tillämpades i stor skala? En personlig och hoppfull film om en bättre framtid."

Jag fastande för besöket i Bangladesh där vi ser en by där många hushåll har solceller på taken. Filmen rullar ca sju minuter från 9.30.
På tavlan skriver jag en fråga för eleverna att fundera på:
Vad menar de i filmen med att dessa decentraliserade micro-nätverk av solpaneler är
- demokratiska
- effektiva och
- resilienta / motståndskraftiga?"

Hur funkar kraftnätet i Sverige? När är det fördelaktigt med egen el och när är det bra att tillhöra ett nätverk?

Här är det förmågan att resonera kring tekniska lösningars konsekvenser för individ, samhälle och miljö som övas.

I filmen nämns även biogas. Vi kollar på en film om biogas som tillverkas av matavfallet vi slänger i små papperspåsar ... Eleverna kan diskutera följande efter filmen:”När vi kör bilar på bensin bildas koldioxid. Koldioxid bildas även när biogas används till fordonsgas. Vad är det för skillnad på den koldioxid som bildas när biogas används som drivmedel jämfört med bensin som drivmedel?"

Sedan kan det vara intressant att kolla hur småskaliga biogasanläggningar ser ut och fungerar. En snabb koll över statistik i Bangladesh visar att där installerades mer än 5000 biogasanläggningar per år under ett antal år i början av 2000-talet. Varför har vi inte fler i Sverige?

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

25 september: Klimatrådet skördar på Global day of climate action

Det 25 september 2020 deltog klimatrådet på den högstadieskola där jag arbetar i Global day of climate action genom att planera en skördefest för skolans ettor. Skördefesten blev en uppföljning av odlingen på Världsmiljödagen den 5 juni. Prognosen: Årets regnigaste eftermiddag. Vid lunch öser regnet ner men vid tvåtiden lugnar det ner sig. Klockan halv tre får vi en riktigt hygglig stund! Klockan fyra öser regnet åter ner men då är alla barn på väg hem. Med sig till klassrummet har de fått en fin bukett blommor och tre härliga pumpor. Under vår dryga timme skördade och provsmakade vi dessutom potatis, fänkål, bönor, mangold och purjolök.  Två bönor kan bli en mun eller en bokstav.   Yinyang-bönan kallas även för  späckhuggarböna.  Vi svarvade och provsmakade fem olika sorters äpplen. Äppelsorterna har olika namn. Ingrid Marie heter som förstaklassaren Ingrid. Gravenstein - betyder det gravsten på tyska?  James Grieve låter som något engelskt. Aroma låter g...

Tema: Behov + Hushållning med resurser + Min egen påverkan

Jag har ett sabbatsår från mitt jobb som lärare. Jag såg en fråga på Facebook där en lärare som sökte kontakt med någon "rebellmamma" till en skola där högstadieelever ska jobba med klimatfrågan och skapa något eget projekt. Tanken var att rebellmamman skulle komma dit som "inspiratör" och ge exempel på en metod att göra något för klimatet.   Kort om mig Jag är i grunden civilingenjör. Jag är även egenföretagare sedan 2008 då jag blev delägare till en butik. 2011/12 studerade jag Hållbar stadsutveckling. Läsåret 2015/16 vikarierade jag på en skola. Sedan fortsatte jag som timvikarie innan jag bestämde mig för att läsa vidare till lärare. I sju år jobbade jag sedan på samma skola, var mentor för två klasser från 2019-2025 och undervisade i ämnena teknik och matematik för många elever. I år har jag ett "sabbatsår" där jag studerar Skogsträdgård och småskalig agroforestry på Holma folkhögskola . Odling har länge varit ett intresse och jag har även jobbat som ...