Fortsätt till huvudinnehåll

Använd ”2040 Framtidsfilmen”

En australiensisk filmare har skapat 2040 - framtidsfilmen. Den är tillgänglig till 4 januari 2021 på Svtplay.

I åk 8 jobbar vi med energi i tekniken.

Eleverna har sett Eva Funcks film om olika kraftverk, filmer och Quiz på Studi om bränslen, förnybara energikällor och kraftnätet. De har ännu inte jobbat med energi i fysiken så vi har även gått igenom hur ”solen är jordens motor” och energiprincipen om att energi inte kan skapas, bara omvandlas.

Så kom helt passande filmen 2040 - Framtidsfilmen, en australisk dokumentär från 2019. Från svt.se: "Filmaren Damon Gameau drivs av en oro för vilken värld hans fyraåriga dotter ska växa upp i. Är en ljusare framtid överhuvudtaget möjlig för klimatet, miljön och människorna? Han reser runt jordklotet för att hitta de bästa exemplen och mest innovativa lösningarna som eldsjälar har skapat, och som finns redan idag. Hur skulle världen se ut om 20 år, om lösningarna tillämpades i stor skala? En personlig och hoppfull film om en bättre framtid."

Jag fastande för besöket i Bangladesh där vi ser en by där många hushåll har solceller på taken. Filmen rullar ca sju minuter från 9.30.
På tavlan skriver jag en fråga för eleverna att fundera på:
Vad menar de i filmen med att dessa decentraliserade micro-nätverk av solpaneler är
- demokratiska
- effektiva och
- resilienta / motståndskraftiga?"

Hur funkar kraftnätet i Sverige? När är det fördelaktigt med egen el och när är det bra att tillhöra ett nätverk?

Här är det förmågan att resonera kring tekniska lösningars konsekvenser för individ, samhälle och miljö som övas.

I filmen nämns även biogas. Vi kollar på en film om biogas som tillverkas av matavfallet vi slänger i små papperspåsar ... Eleverna kan diskutera följande efter filmen:”När vi kör bilar på bensin bildas koldioxid. Koldioxid bildas även när biogas används till fordonsgas. Vad är det för skillnad på den koldioxid som bildas när biogas används som drivmedel jämfört med bensin som drivmedel?"

Sedan kan det vara intressant att kolla hur småskaliga biogasanläggningar ser ut och fungerar. En snabb koll över statistik i Bangladesh visar att där installerades mer än 5000 biogasanläggningar per år under ett antal år i början av 2000-talet. Varför har vi inte fler i Sverige?

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Tema: Behov + Hushållning med resurser + Min egen påverkan

Jag har ett sabbatsår från mitt jobb som lärare. Jag såg en fråga på Facebook där en lärare som sökte kontakt med någon "rebellmamma" till en skola där högstadieelever ska jobba med klimatfrågan och skapa något eget projekt. Tanken var att rebellmamman skulle komma dit som "inspiratör" och ge exempel på en metod att göra något för klimatet.   Kort om mig Jag är i grunden civilingenjör. Jag är även egenföretagare sedan 2008 då jag blev delägare till en butik. 2011/12 studerade jag Hållbar stadsutveckling. Läsåret 2015/16 vikarierade jag på en skola. Sedan fortsatte jag som timvikarie innan jag bestämde mig för att läsa vidare till lärare. I sju år jobbade jag sedan på samma skola, var mentor för två klasser från 2019-2025 och undervisade i ämnena teknik och matematik för många elever. I år har jag ett "sabbatsår" där jag studerar Skogsträdgård och småskalig agroforestry på Holma folkhögskola . Odling har länge varit ett intresse och jag har även jobbat som ...

Kan vi jobba med KLIMATFRÅGAN i alla ämnen i högstadiet?

När jag skriver detta är det snart mars månad. Den 3o mars 2019 är det  Earth Hour . Många skolor använder detta evenemang som ett årligt återkommande projekt. Där får eleverna chans att känna att de är med i en större rörelse - med plats att lära mer, påverka och ge uttryck för omsorg för planeten. Den 15 mars väntas #fridaysforfuture engagera personer i alla åldrar, runt om på jordklotet. Skol- och studentstrejker är planerade i bland annat  Australien , Frankrike, Sverige och Storbritannien. En rektor på Irland har skrivit ett  pressmeddelande  där hon uppmanar andra skolledare att ge eleverna sitt stöd och hjälp till samordning.  3000 vetenskapsmän och kvinnor har också visat sitt stöd i ett öppet brev . Niondeklassaren Greta Thunberg öppnade kranen till den uppdämda ilska och vanmakt många känner när de vet att lågenergilampor och sopsortering är bra men inte räcker. Varje fredag demonstreras och strejkas på en mängd platser på jorden. Som exempel: I B...

5 juni: Vi odlar för pollinatörer och barn

5 juni är av FN utsedd till Världsmiljödagen . Detta år var temat "biologisk mångfald", en rolig slump som passade in på det vi skulle odla just denna dag. Vår odling består av tre delar: 1. Blommor för pollinatörer  - Här samsas fleråriga (perenna) växter med ettåriga (annueller). Här kan vi fylla på med växter så det finns något som blommar från februari (snödroppar och vintergäck) till november (t.ex. höstaster och ringblommor). Denna dag planterade vi bland annat vitlysing, solros, dahlia, purpurklätt och lavendel. 2. Köksträdgård  - Här odlar vi bland annat potatis, morötter, purjolök, kål, bönor, pumpa, popcornmajs, rädisor, mangold och rödbetor. Att låta växter byta plats varje odlingssäsong, att skifta odlingsplats, är en metod för att minska risken för sjukdomar och angrepp av skadedjur på plantorna. Dessutom behöver olika växter olika mycket näring. Men det är överkurs denna första säsong.  3. En "nibbling garden"  eller "nibbling corner". Inspir...