Fortsätt till huvudinnehåll

Hur klarade odlingen sommaren?

Att ha skolodling över sommaren kan gå riktigt dåligt. Jag var helt inställd på att allt skulle torka bort. Tänkte att det fick bli en erfarenhet att bygga på inför nästa säsong. 

Här kan du läsa om hur vi började, den 4 och 5 juni. http://saraslararblogg.blogspot.com/2020/06/odling-pa-varldsmiljodagen.html

12 juli kunde jag inte hålla mig utan cyklade till skolan och tog en titt. Tog med en utkastarnyckel så att jag skulle kunna vattna om det fanns behov. Vilken överraskning som mötte mig! 

Slingerkrasse


Dahlia
Fänkål


Gräslök
Bladraps

Palmkål med hål
Koriander

Ringblomma


Luftlök / Våningslök
Oregano

Pepparmynta
Popcornmajs

Potatis
Potatis

Pumpa

Purburböna (i blom)
Rädisa

Rödbeta
Regnsbågsmangold




Solrosknopp
Tomat

Fluga som gillar vallmo
Vallört och humla

Humla badar i vallmo

Jag vet att förskolepersonalen var på plats till midsommar. De vattnade med barnen. Sedan kom en vecka med uppemot 30 grader och bara sol. 

Den veckan följdes av en riktigt sval juli månad där det kom några regnskurar. Vi hade täckt jorden mellan plantorna med massor av gammalt hö. Räckte det för att förhindra att jorden torkade ut eller hade någon varit där och vattnat? Oavsett så är jag mycket tacksam. Så roligt att se detta. 

Vi har odlat i den nedre odlingslådan. Den övre är full av ogräs och en och annan blåklint. Här finns potential att utöka. 

 

Odlingen består denna säsong av tre delar: 

1. Blommor för pollinatörer - Här samsas fleråriga (perenna) växter med ettåriga (annueller). Här kan vi fylla på med växter så det finns något som blommar från februari (snödroppar och vintergäck) till november (t.ex. höstaster och ringblommor).

2. Köksträdgård-  Denna sommar var det förskoleklass som planterade och sådde tillsammans med en nybildad odlingsgrupp från högstadiets klimatråd. Här växer bland annat potatis, morötter, purjolök, kål, bönor, pumpa, popcornmajs, rädisor, mangold och rödbetor.

3. En "nibbling garden" eller "nibbling corner". Inspirerad av Alice Waters, grundare av the Edible Schoolyard Project, planerade jag in en hörna av odlingen där elever får gå och smaka och plocka för sina lekar eller till te, smaksättning av vatten eller till hemkunskapen. Här växer t.ex. kryddväxter, hösthallon och smultron, men även ätliga blommor så som ringblomma och slingerkrasse.

Men hur såg odlingen ut vid skolstart, fem veckor senare? Skulle allt bli övermoget och blomma över? 

Och hur ska det gå till med skörd? Förskoleklass har ju blivit ettor och flyttat till andra lokaler.

Kommer skolbarnen som hänger här på raster att förstöra?

Det bloggar jag om en annan dag.


Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

25 september: Klimatrådet skördar på Global day of climate action

Det 25 september 2020 deltog klimatrådet på den högstadieskola där jag arbetar i Global day of climate action genom att planera en skördefest för skolans ettor. Skördefesten blev en uppföljning av odlingen på Världsmiljödagen den 5 juni. Prognosen: Årets regnigaste eftermiddag. Vid lunch öser regnet ner men vid tvåtiden lugnar det ner sig. Klockan halv tre får vi en riktigt hygglig stund! Klockan fyra öser regnet åter ner men då är alla barn på väg hem. Med sig till klassrummet har de fått en fin bukett blommor och tre härliga pumpor. Under vår dryga timme skördade och provsmakade vi dessutom potatis, fänkål, bönor, mangold och purjolök.  Två bönor kan bli en mun eller en bokstav.   Yinyang-bönan kallas även för  späckhuggarböna.  Vi svarvade och provsmakade fem olika sorters äpplen. Äppelsorterna har olika namn. Ingrid Marie heter som förstaklassaren Ingrid. Gravenstein - betyder det gravsten på tyska?  James Grieve låter som något engelskt. Aroma låter g...

Tema: Behov + Hushållning med resurser + Min egen påverkan

Jag har ett sabbatsår från mitt jobb som lärare. Jag såg en fråga på Facebook där en lärare som sökte kontakt med någon "rebellmamma" till en skola där högstadieelever ska jobba med klimatfrågan och skapa något eget projekt. Tanken var att rebellmamman skulle komma dit som "inspiratör" och ge exempel på en metod att göra något för klimatet.   Kort om mig Jag är i grunden civilingenjör. Jag är även egenföretagare sedan 2008 då jag blev delägare till en butik. 2011/12 studerade jag Hållbar stadsutveckling. Läsåret 2015/16 vikarierade jag på en skola. Sedan fortsatte jag som timvikarie innan jag bestämde mig för att läsa vidare till lärare. I sju år jobbade jag sedan på samma skola, var mentor för två klasser från 2019-2025 och undervisade i ämnena teknik och matematik för många elever. I år har jag ett "sabbatsår" där jag studerar Skogsträdgård och småskalig agroforestry på Holma folkhögskola . Odling har länge varit ett intresse och jag har även jobbat som ...

Använd ”2040 Framtidsfilmen”

En australiensisk filmare har skapat 2040 - framtidsfilmen . Den är tillgänglig till 4 januari 2021 på Svtplay. I åk 8 jobbar vi med energi i tekniken. Eleverna har sett Eva Funcks film om olika kraftverk , filmer och Quiz på Studi om bränslen, förnybara energikällor och kraftnätet. De har ännu inte jobbat med energi i fysiken så vi har även gått igenom hur ”solen är jordens motor” och energiprincipen om att energi inte kan skapas, bara omvandlas. Så kom helt passande filmen 2040 - Framtidsfilmen, en australisk dokumentär från 2019. Från svt.se: "Filmaren Damon Gameau drivs av en oro för vilken värld hans fyraåriga dotter ska växa upp i. Är en ljusare framtid överhuvudtaget möjlig för klimatet, miljön och människorna? Han reser runt jordklotet för att hitta de bästa exemplen och mest innovativa lösningarna som eldsjälar har skapat, och som finns redan idag. Hur skulle världen se ut om 20 år, om lösningarna tillämpades i stor skala? En personlig och hoppfull film om en bät...