Fortsätt till huvudinnehåll

Attenborough och Thunberg i vetenskapsdokumentär om Klimatkrisen

Passa på att se och visa den brittiska vetenskapsdokumentären David Attenborough: Klimatkrisen (57 minuter) från 2018. Den är tillgänglig på SVTplay t.o.m. 18 november 2019.

"Vi är bara två grader från en klimatkatastrof. Om den globala uppvärmningen fortsätter går vi över tröskeln som kommer att leda till permanent skada. Men vi har möjlighet att stoppa den utvecklingen. Av världsledande experter får vi all fakta om klimatkrisen och den globala uppvärmningens effekter. Detta är den största utmaning människan har stått inför. Möt Greta Thunberg och David Attenborough, som jämte experter världen över söker lösningen på problemen." (SVT)

https://www.svtplay.se/video/22954438/david-attenborough-klimatkrisen?fbclid=IwAR3iFd3cGKtIO5j23zd34VO_PUdvGHPtkro2hMUlAIipRb_ggboLkCEV8hM

Kan denna film visas i högstadiet och gymnasiet som inledning till Global Week for Future 20-27 september?

Jag tänker att filmen bör kompletteras med arbete som ökar elevernas handlingskompetens och ger framtidshopp. Enligt Åsa Wikforss skapas framtidshopp av goda nyheter och en dålig nyhet behöver vägas upp av tio goda. Inspiration som visar vad som görs och lösningar som finns (t.ex. omställningsrörelsen med privatpersoner som skapar goda exempel, forskning, företag som ställer om, politiker som är insatta, nygamla fenomen som delningsekonomi och cirkulär ekonomi, hur vi människor klarat kriser tidigare t.ex. genom att gå samman eller skapa uppfinningar, ... Mycket går att finna i boken Factfullness av Rosling).

Till yngre barn förespråkar jag aktiviteter som stärker barnens koppling till den natur vi vill de ska värna. Små barn har inte redskap att hantera klimathot, låt dem vara barn.

Kommentera gärna nedan. Vilka idéer har du kring vad som kan göras i skolan för att bidra till en klimatsmartare värld?

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Tema: Behov + Hushållning med resurser + Min egen påverkan

Jag har ett sabbatsår från mitt jobb som lärare. Jag såg en fråga på Facebook där en lärare som sökte kontakt med någon "rebellmamma" till en skola där högstadieelever ska jobba med klimatfrågan och skapa något eget projekt. Tanken var att rebellmamman skulle komma dit som "inspiratör" och ge exempel på en metod att göra något för klimatet.   Kort om mig Jag är i grunden civilingenjör. Jag är även egenföretagare sedan 2008 då jag blev delägare till en butik. 2011/12 studerade jag Hållbar stadsutveckling. Läsåret 2015/16 vikarierade jag på en skola. Sedan fortsatte jag som timvikarie innan jag bestämde mig för att läsa vidare till lärare. I sju år jobbade jag sedan på samma skola, var mentor för två klasser från 2019-2025 och undervisade i ämnena teknik och matematik för många elever. I år har jag ett "sabbatsår" där jag studerar Skogsträdgård och småskalig agroforestry på Holma folkhögskola . Odling har länge varit ett intresse och jag har även jobbat som ...

Kan vi jobba med KLIMATFRÅGAN i alla ämnen i högstadiet?

När jag skriver detta är det snart mars månad. Den 3o mars 2019 är det  Earth Hour . Många skolor använder detta evenemang som ett årligt återkommande projekt. Där får eleverna chans att känna att de är med i en större rörelse - med plats att lära mer, påverka och ge uttryck för omsorg för planeten. Den 15 mars väntas #fridaysforfuture engagera personer i alla åldrar, runt om på jordklotet. Skol- och studentstrejker är planerade i bland annat  Australien , Frankrike, Sverige och Storbritannien. En rektor på Irland har skrivit ett  pressmeddelande  där hon uppmanar andra skolledare att ge eleverna sitt stöd och hjälp till samordning.  3000 vetenskapsmän och kvinnor har också visat sitt stöd i ett öppet brev . Niondeklassaren Greta Thunberg öppnade kranen till den uppdämda ilska och vanmakt många känner när de vet att lågenergilampor och sopsortering är bra men inte räcker. Varje fredag demonstreras och strejkas på en mängd platser på jorden. Som exempel: I B...

5 juni: Vi odlar för pollinatörer och barn

5 juni är av FN utsedd till Världsmiljödagen . Detta år var temat "biologisk mångfald", en rolig slump som passade in på det vi skulle odla just denna dag. Vår odling består av tre delar: 1. Blommor för pollinatörer  - Här samsas fleråriga (perenna) växter med ettåriga (annueller). Här kan vi fylla på med växter så det finns något som blommar från februari (snödroppar och vintergäck) till november (t.ex. höstaster och ringblommor). Denna dag planterade vi bland annat vitlysing, solros, dahlia, purpurklätt och lavendel. 2. Köksträdgård  - Här odlar vi bland annat potatis, morötter, purjolök, kål, bönor, pumpa, popcornmajs, rädisor, mangold och rödbetor. Att låta växter byta plats varje odlingssäsong, att skifta odlingsplats, är en metod för att minska risken för sjukdomar och angrepp av skadedjur på plantorna. Dessutom behöver olika växter olika mycket näring. Men det är överkurs denna första säsong.  3. En "nibbling garden"  eller "nibbling corner". Inspir...