I texten som följer hänvisas (oftast med parenteser) till de olika delarna i Skolverkets modul.
Vår framtid 1 - #BliMålmedveten
“Vad är viktigt för oss att tänka på idag för att våra (och andras) barn och barnbarn ska kunna leva ett bra liv i framtiden?” (
Del 4, sida 4)
Greta Thunberg har precis nått 1 miljon följare på sitt Twitterkonto. Vi ser ett av hennes tal, från september 2018
https://youtu.be/SrGp56ViaJs,
INDIVIDUELL ÖVNING: #BliMålmedveten (ca 5 minuter)
https://www.globalamalen.se/bli-malmedveten-nu/
Gör testet och anteckna ditt resultat:
GRUPPÖVNING / TA STÄLLNING: Värderingsfråga 4 hörn (från Del 5)
Ett exempel på en normativ fråga:
Vem eller vilka tycker du bör ha huvudansvaret för att klimatförändringarna hindras?
- Riksdag och regering
- Företag
- Individer
- Annat svar
DISKUSSION: Spelar en enskild handling roll? (Del 7, sidorna 8 och 10)
Tre synsätt - Påverkan, Symbolik & identitet, Politiskt arbete - kan användas i skolans undervisning för att diskutera såväl utgångspunkter för som eventuella effekter av människors agerande i sammanhang då hållbar utveckling är i fokus.
Inom vilken kategori / kategorier hamnar:
Greta Thunbergs aktiviteter?
ungdomarnas skolstrejker / klimatmanifestationer 15 mars och 24 maj
tipsen du fick i testet #BliMålmedveten
Avpolitisering och politisering
Avpolitisering och politisering är begrepp som tas upp i Del 5. Greta Thunberg och de skolstrejkande ungdomarna återför klimatfrågan till politikens arena genom att adressera världen ledare med följande ord: “'I don't want you to be hopeful, I want you to panic. I want you to feel the fear I feel every day and then I want you to act.'” (https://youtu.be/RjsLm5PCdVQ)
Politiker och företag har avpolitiserat klimatfrågan genom att hänvisa individer till att ta individuellt ansvar, t.ex. genom att erbjuda klimatkompensation, där individen kan välja att betala en extra avgift, t.ex. 20 kr för en flygresa mellan Stockholm och Malaga.
Didaktiska frågor och syfte med utbildning för hållbar utveckling
Didaktik handlar om:
VARFÖR: Varför behövs undervisning om hållbar utveckling?
VAD: Vad ska undervisningen innehålla?
HUR: Hur ska undervisingen organiseras?
I Skolverket modul, Del 1, hänvisas till utbildningsfilosofen Gert Biesta som ka hjälpa oss att beskriva syftet med att utbilda för hållbar utveckling. Tre funktioner samspelar:
Kvalificerande - att lära sig för att kunna agera och bidra till samhället
Socialiserande - att fostras in i rådande normer och värderingar.
Subjektifierande - att utveckla ett personligt förhållningssätt i sociala sammanhang och synliggöra subjekt som tidigare inte uppmärksammats.
“Allt vi planerar och låter eleverna göra i skolan pekar alltså ut riktningar, och vare sig vi vill det eller ej fostrar vi våra elever till vissa överväganden och handlingar. I vissa fall, som när det exempelvis gäller jämställdhet, jämlikhet och demokratiska värden ska det också vara så. Det är även explicit uttryckta i våra styrdokument. Dessa värden gäller även för hållbarhet. Det handlar om att ta personligt ansvar och visa respekt för den gemensamma miljön. Samtidigt sägs det att eleven ska skaffa sig ett personligt förhållningssätt till övergripande och globala miljöfrågor. Å ena sidan ska eleverna fostras och å andra sidan ska skolan låta olika synsätt om hur hållbarhet nås mötas. Fostran är inte i första hand att få elever att källsortera. Det är snarare att fostra demokratiska medborgare.”
FUNDERA: Om du är lärare: På vilka sätt får Biestas tre funktioner – kvalificering, socialisering och subjektifiering – utrymme i din undervisningen? Hur ser det ut i olika ämnen?
Vår framtid 2 - Etik & ny teknik
Är ny teknik en fråga om tro, hopp och / eller kärlek?
“Wicked problems” är komplexa problem, t.ex. samhällsutmaningar utan enkel lösning. Flera möjliga lösningar kan finnas. Kunskaper om t.ex. naturvetenskap och samhällsvetenskap vävs samman med etiska ställningstaganden. Uppgifter formuleras så att det inte finns något självklart svar. Aktuella samhällsfrågor kan handla om etablering av vindkraftsverk, bevattningsförbud, strandskydd, flygskatt, … I Skolverkets modul ges exempel på ett par frågeställningar, t.ex. “Vilka tjänar och vilka förlorar på förpackningar?”
I Saras exempel tas ny teknik upp. Exempel på frågor:
- Vad vill vi uppnå med ny teknik, t.ex. artificiell intelligens (AI)?
- Vem/vilka har kommit på att vi behöver AI och varför?
- Vad hjälper AI oss med och vilka potentiella problem/hot kan förknippas med AI?
TA STÄLLNING: I Sverige beslutade regeringen år 2016 att den som i sin yrkesmässiga verksamhet erbjuder plastbärkassar har en informationsplikt kring plastbärkassarnas miljöpåverkan. I flera länder, t.ex. Frankrike och Sydafrika infördes förbud med böter och fängelse som straff. Vems är ansvaret för plastbärkassarnas vara eller icke vara; individens, företagens, politikernas eller någon annans?
“När fokus läggs på enskilda individers ansvar finns risken att de insatser som spelar ett faktiskt avgörande skyms.” (Del 7 sida 11)
TA STÄLLNING / “LINJEÖVNING”: (Del 3, sida 6)
Lyssna till fråga, fundera på ditt eget svar. När diskussionsledaren säger till, placera dig längs en tänkt linje med skalan: instämmer 1 --- 2 --- 3 --- 4 --- 5 --- 6 instämmer inte
Diskutera med grannarna intill. Några deltagare får delge sina tankar. Ev. gruppdiskussion. Exempel på frågor:
Skolan ska fostra elever så att de lär sig att handla på miljöriktiga sätt.
Det är givande när olika åsikter om miljöfrågor kommer fram.
Vegetariskt ska vara standard och kött specialkost vid evenemang arrangerade inom Lunds universitet.
Förhållningssätt (Del 4 sida 9 och del 5)
- Faktabaserade, te.x. Hur ser det ut?
- Normativa, t.ex. Vem/vilka bör styra och ha ansvar för hållbar utveckling?
- Pluralistiska, t.ex. Undervisningen öppnar för att en mångfald av åsikter kommer till tals
Handlingskompetens
Handlingskompetens är “en förmåga att med grund i kritiskt tänkande och ofullständigt kunskapsunderlag, involvera sig som person, tillsammans med andra, i ansvarsfulla handlingar och mothandlingar, för en mänskligare / barmhärtigare värld.” (Ellen Almers, Handlingskompetens för hållbar utveckling: tre berättelser om vägen dit, 2009 i Del 1) '¨
Frågor att ställa sig:
- Vad är upprinnelsen till problemet? Hur kan du/ni ta reda på mer om det?
- Vilka och vad drabbas?
- Vilka olika intressen finns i frågan?
- Vem står för den största påverkan?
- Vems är ansvaret?
- Vad skulle vi kunna göra på samhällsnivå och vad kan göras på individnivå för att komma till rätta med problemet?
Avstånssmoral enligt Ellen Almers: En förmåga till utvidgad solidaritet med andra i tid och rum. (Del 4)
DISKUSSIONSFRÅGA: Vad är viktigt för oss att tänka på och göra idag, för att våra barn och barnbarn ska kunna leva ett bra liv i framtiden?
Vår framtid 3 - Hållbar utveckling
Representationer kan vara bilder, diagram, grafer och modeller som hjälper oss att uppfatta och förstå.
(Varför är ofta representationer normativa?)
SENARE: Reflektionsfrågor efter Vår framtid del 3, 4 och 5: (Från del 2, sida 2)
- Är det något i föredraget som du tycker gett nya perspektiv?
- Är de planetära gränserna något som är önskvärt att skolan arbetar med? Varför, varför inte? I vilket syfte?
- Hur skulle du kunna förändra din undervisning för att i större grad öppna upp för nya sätt att tänka kring hållbarhet och utveckling?
- Vilka representationer brukar du använda? /skulle du kunna tänka dig att använda?
REFLEKTION: Att “ingenting försvinner, allting sprids” (=termodynamikens första och andra huvudsatser) är många överens om. Varför är det så svårt att ställa om samhället, tror du?
Vår framtid 4 & 5- Naturen som inspirationskälla och ekonomisk mångfald
“Ju fler med tankar olika våra egna vi får tillfälle att möta desto fler möjligheter kan vi få syn på och fler val kan vi göra” (Del 4 sida 12)
Begrepp från lektionsexempel:
- Biomimetik
- Linjär v/s cirkulär ekonomi
- Kollaborativ ekonomi
- Komplementära valutor
Vår framtid 6
Avslutning - Diskussion och enkät
o.s.v.
.jpg?MOD=AJPERES&CACHEID=cf0988e5-21ce-49c5-acf4-3cd2a218558f)